Aftonbladet – 11 september 1860, sida 1

understödde öppet genom bistånd af trupper. Cullen besegrades och flydde till provinsen Santiago del Estero, der hans vän Ibarra var guvernör. Rosas, som, på samma rå kan tillintetgjorde federatienen, förklarade Cullen för en vild unitarie, inledde underbandlingar med Ibarra om Cullens utlemnande. Länge misslyckades dessa underhandlingar och Cullen, som förlitade sig på sin vän Ibarras försäkringar att han aldrig skulle utlemna honom, ansåg sig räddad, då ban en dag, just när han minst väntade sig det, blef arresterad af Ibarras soldater och förd till Rosas; men då denne erfor att man förde Cullen fången till konom, befallde han att han skulle skjutas på halfva vägen, ty, skref han i ett bref till den guvernör i Santa Fe, som efterträdt Cullen, bans dom är fällt af hans brott, dem hela verlden känner. Cullen hade ett angenämt umgängessätt och var af en menniskovänlig karakter. Sitt inflytande på Lopez begagnade han alltid att afvända allt slags grymhet, och det var till följd af detta inflytande som general Lopez, trots. Rosas uppmaningar, ej tillät att pågon af de fångar, eom tagits under filttåget 1831, fick skjutas, ett fälttåg, som lemnade de mest betydande cbeferna för det unitariska partiet i hans våld. För öfrigt bar Cullens bela yttre civilisationens prägel; men hans kunskaper voro ytliga och hans talanger medeln åttiga. Det var på detta sätt som Rosas, måhända dn ende bland federatiouspartiets chefer, soma ej bade förvärfvat någon krigareära, gjorde sig qvitt kämparne för detta parti; derefter var han den enda vigtiga personen i den-argentinska republiken, på samma gåsg som ban var absolut herrskare i Buenos Ayres. (Forts. följer.)