RIESDAGEN. DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adölmn. En ifrån borgareståndet ankommen inbjudning till deltagande i dess beslut angående statsutskottets utlåtande n:o 163, i fråga om upplåtande af kronan tillhörig mark för en slussanläggning uti Eskilstuna stad, bifölls på yrkande af grefve Lagerbjelke. Resultatet af valen till förstärkt lagutskott tillkännagifves på annat ställe i bladet. Derefter föredrogs paragrafvis sammansatta statsoch bankoutskottets utlåtande n:o 24, tillstyrkande förändrad organisation af hypoteksinrättningarne i riket, dock med vilkor att hvarje talare skulle få yttra sig öfver förslaget i dess helhet, och uppstod dervid en längre diskussion. För bifall: till utskottets förslag yttrade sig friherre W. F. Tersmeden, hrr v, Ehrenheim, Mannerskantz, Bildt och Åkerman, hvilka alla ansågo det af högsta vigt för svenska jordbruket och för statens kredit, ett den föreslagna hyvoteksbanken så fort som möjbgt måtte träda i verkställighet. Hr Akerman förklarade sig dock hysa betänkligheter mot några af förordningens detaljbestämmelser och skulle i sinom tid framställa sina anmärkningar dervid, ehuru han nu önskade principens antagande, såsom högeligen af behofvet påkalladt. Emot utskottets förslag ywtrade sig grefve C. G. Mörner, som hyste många och stora betänkjiigheter deremot och önskade beslutets uppskjutande till nästa riksdag, på det att hypoteksföreningarne först måtte hinna höras uti frågan och afgifva sina ytt randen. Med grefve Mörner instämde hr G. Cederschiöld, som fann detta förslag vara ett reaktionärt steg emot tidens tendens, hvilken sträfvar att i alla riktningar befria den enskilde från staiens förmynderskap; och friberre :K. Bonde, som förvånade sig öfver att ställningen för jordbrukaren nu kunde vara så förtviflad, då man vid riksdagens början, när talaren påstått den vara sådan, hade gendrifvit hans yttrande och förklarat dess ställning vara ganska lysande. Talaren önskade dessutom att afseende måtte fästas vid städernas upptagande uti denna hypoteksbank, hvilket vore af särdeles vigt isynnerhet för Stockholms stad, hvars taxeringsvärde uppgår till en fjerdedel af Hela rikets. Detta skulle verka till ett aedsttande af hyrorna, något som för jhvar och-en borde vara välkommet. Då, vid framställd proposision, meningarne icke kunde förlikas, begärde hr G. Cederschiöld votering, hvilken utföll så, att ntskotiets förslag med 28 röster mot 23 af ståndet bifölls. Plenum fortsättes kl.6 i eftermiddag. i Borgareståndet. Efter försiggånget val till ledamöter och suppleanter i förstärkt lagutskott började föredragninge ned sammansatta statsoch bankoutskottets betänkande n:r 24, om organisationen afen hypoteksbank för hela riket. . Sättet huru be. änkandet skulle föredrgas fram kallade en längre debatt, som slutade med att stånlet beslöt att först yttra sig om första punkten, med rättighet för talarne att i sammanhang dermed äfzen yttra sig öfver förslage. i des helhet. Under den disk ssion, som Härefter uppstod, och sm ej hann afslutas på förmiddagen, talade hrr Palander, Ridderstad. och Lallerstedt för bifall till förslaget, hvåremot hrr Björck, Hjerta, Kock, Wallenberg, Wern och Swartz ej ansågo frågan vara så aöjaktigt! utredd, att man nu deröfver omedelbart kunde fatta något beslut, utan syntes nämnde hrr förana sig iden mening, attfrågansafgörande borde anstå till en kommande riksdag. Plenum fortsättes i afton. Bondeståndet. Under förhinder för advokatfiskalen Fröman att fungera såsom sekreterare intogs hans plats af v. häradshöfding Frykholm, som redan i början af riks: dagen erhållit förordnande attvid sådana tillfällen tjenstgöra. Derefter väcktes motioner om enskilda framställningar från ståndet till K. M:t af Ola Jönsson, angående utsträckt näringsfriket å landsbygden, och af Måns Månsson, ifråga om . lättnad i båtsmansroteringen. Dessa motioner remitterades till ståndets. enskildta atskott. Skjutsfrågan blef derefter föremål för ståndets behandling. Under allmänt beklagande, att en fråga, sådan som den förevarande, i hvilken man anså sig hafva fullkomlig. rättvisa på sin sida, och dervid så väl förra riksdagen förklarat att skjutsningsbesväret borde från jordbruket skiljas, som denna riksdags ekonomiutskott i sitt förra betänkande vidhållit:samma grundsats, nu fått den vändning, att man ansåg sig nödd och tvungen att ingå på hvad somivar föreslaget, ehuru man icke kunde erkänna det innefatta rättvisa, beslöt man, att gilla första punkten på så sätt, att man lät vid utskottets framställning bero. Det öfrisa af betänkandet blef i allmänhet bifallet med någon förändring i 39 S, för hvilken i nästa ummer skall redogöras i sammanhang med referacet för den ganska vidlyftiga öfverläggningen. ess Ständeinas gemensamma öfverläggning i hypeteksbankfrågan. (Forts. från gårdagsbladet.) Presidenten Åkerman ansåg det för en pligt af Snhvar att uppgifva sina skrupler vid förslaget, desto heldre som det så sent framkommit. Sedan den utifrån införda hypoteksföreningsiden här blifvit anta gen, tillämpades den i början varsamt; men i följd af vår nations bekanta vheisighet fick upplåningen snart ökad. fart, Till en tid kunde önskningarne om Jån tillfredsställas, men till slut blefvo bypoteksföreningarnes låneförsök så många och korsände hvarandra, att: de fåtaliga långifvarne började draga öronen åt gg, och det ble svårt att placera hypoteksobligationer; derigenom har det nu blifvit ganska bekymmersamt stäldt för landtb nkaren.