Deaomandet. Man nade Kanske, mer och mindre gerna, likväl skrifvit hela affären på den efter en glad middag högt uppdrifna ungdomsyrans räkning, och man hade kanske till och med glörat, att den vilda jagten:s bjeltar voro statens tjenstemän, aflörade för att upprättbålla och öfvervaka den allmänns ordningen. I fråga åter om detta allt, son föregått det blodiga uppträdet, lära några af de anklagade icke hafva att vänta någon skonsamhet på allmänna opinionens allsbärjarting, som här är rätter forum. Detta sjelfs våld på offentliga ställen, detta förakt för der aktningsvärda anspråkslösheten, som endas: begär att få vara i fred i sin goda rätt, ärc örfilar åt den sanna geda. tonen, hvilka det beredvilligaste öfverseende med ungdomen: dårskaper icke lärer förmå ursäkta, allrahelst som föremålen visserligen tillhöra en annav period af lifvet. Jag bar här kommit in på ett ganska sorgligt kapitel af vårt hufvudstadslit. Beklagligen är detta sätt att upp träda i det oftentliga med åsidosättande af anständighet och skick icke en egendomligl:et hos dessa anklagade, lika litet som kretsen af deras stallbröder är inskränkt till militärståndet. De äro utpekade offer för ett samhällsstörande, ganska betydelsefullt ondt, hvars rötter icke Jängre gro på ytan, utan torde vara att söka på djupet, ända från uppfostran I hemmet, ja i tidsandans riktning. — Men jag öfverlemnar åt andra att röra 1 det djupet — det torde vara hög tid att predika korståg mot detta Evangelium des Fleisches. som synes uppträda pånyttfödt och starkt och vinna allt flera bekännare —, inskränkande mig att nedlägga en protest emot denna öfverallt framträdande mani att ohöljdt flytta det enskilata med sina svagheter midt upp i det offentliga, och mot en åskådning, som karaktexiseras af det bekanta uttrycket: hvad bry vi oss om packetn, till hvilken kategori då räknas, ioke allenast den utmärkte representant af bildningen och vettet, som här var föremålet, och med honom samstående, utan snart sagdt enhvar, som icke tjuter med -ulfvarne. i Sedan tvifvel uppstått i afseende på sättet för snickaren Rundströms hädanfärd och medant. f. domhafvanden i Färentuna och Sollentuna häraders samt Danderyds, Akers och Wermdö skepplagers domsaga öfverväger Djurgårdsslagsmålet, har skandalen fått ett nytt offer i dessa häraders ordinarie domare, som af Svea hofrätt blifvit inmanad i häkte, såsom förfalskare af sin domstols-protokoller. Lyckligtvis njuter vårt lands domarekår ett så rättvist befästadt anseende, att äfven en så pass hård knuff går förbi utan att störa embetets helgd. Det ifrågavarande brottet är af stor psyckologisk märkvärdighet, i det brottslingen omöjligen kunde hoppas att genom någon lycklig eoup de main, på ett eller annat sätt omintetgöra brottets verkan. ellerdölja dess tillvaro. Han gick säker och medveten sin vanära till mötes, uppehållen endast af den svaga förtröstan, att ingen skulle finna för godt att fästa ögonen på de offentliga, hvarjom och enom tillgängliga handlingar, der ban öfvat sitt dåd; så skedde emellertid slutligen, och det första ögonkastet var tillräckligt att upptäcka broitsligheten. Frimurareorden har i .br häradshöfdingen förlorat en nitisk; högst upplyst broder. Oehlenschläger omtalar någorstädes en anekdot om en berömd läkare i Köpenhamn, professor Skjelderup; som i ett begrafningståg blifvit placerad i en -vagn tillsammans med en främmande person, hvilken begagnade ftillfället af den skicklige doktorns grannskap, för att söka inhemta hans råd angående diverse sjukdomar. Men doktorn, som icke fann stunden lämplig för någon medicinsk konsultation, iakttog alltjemt en sträng tystnad. Slutligen, efter att förgäfves en stund hafva väntat på resultatet af hvad han ansåg vara funderingar i ämnet, sporde dem envise frågaren, om professorn icke hört hans framställningar. Jo,, var det lakoniska svaret. Nå, men hvarföre täckes icke professorn besvara dem?? Jag har icke tid. Icke tid! dvad i herrans namn gör professorn då?? invände vår man, som denna förklaring syntes något besynnerlig. Jag följer lik, var svaret. Det torde vara en sådan kontemplativ sysselsättning, som hindrat kongl. sundhetskol legium att med allvar och offentligen nagelfara den nog grofva vårdslöshet vid behandlingen af gifter, som visat sig ega rum på ett apotek i riket — och kanske på alla. Hvad vet jag och allmänheten? — ungefär samtidigt med kollegii vördade chefs bortgång. Du påminner dig en notis i tidningarne från den tiden, som satte icke liten, om än snart öfvergående, skräck i alla ölvänner. Några farmaceuter på, jag tror Norrköpings apotek insjuknade häftigt med tydliga symptomer af förgiftning, den ene efter den andre, efter att: hafva förtärt öl af en dervarande fabriks tillverkning. Vid undersökning af förhållandet och det öfverblifna ölet befanns det sednare vara fullkomligt oklanderligt — derom formligt intyg i tidningarne snart framträdde. Det upplystes i stället, att det apotekskärl, som : vid drickningen varit användt, icke förut blifvit vederbörligen rengjordt, utan innehöll lemningar af ett det skarpaste vegetabiliska gift, nemligen Bella. Donna (Atropin), i tillräcklig qvantitet för att hardt nära taga lifvet af de ifrågavarande apotekareämnena. Med antagande att dessa, vid rengörningen af kärlet denna gång, då det gällde dem sjelfve, varit minst lika omsorgsfulla — menniskan, äfven apotekare, är sig sjelf närmast — som, derest för en annans, kanske: svag sjuklings räkning, något nytt medikament skulle deruti tillagas, torde detta bekiagansvärda faktum, som oförmodadt låtit profanum vulgus blicka in i apoteksförhållandena, förråda så stor vårdslöshet, att. man icke nog kan förundra sig öfver att den: auktoritet, hvars förnämsta ålggande borde vara att skydda allmänbeten i slika fall, icke energiskt uppträdt, om icke för annat, i akt och mening att försöka öfvertvga allmänheten att det icke till