Aftonbladet – 6 september 1860, sida 3

hyvfe NRA RR a Ht kn nordneapolitanska gränsen såsom den punkt, utöfver hvilken Garibaldi icke finge sträcka sina operationer. Diktatorn hade svarat: Jag vill till vintern icke gå längre, och under vintern samla vi 0ss. RIKSDAGEN. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Statsutskottets utlåtande n:r 160 företogs till fortsatt behandling med 2:dra punkten, uti hvilken utskottet tillstyrker ett låneunderstöd af 1,700,000 rdr för anläggande afen bibana emellan Borås och Herrljunga, och rörande hvilken uppstod en längre diskussion. I Grefve H. A. Taube tillkännagaf, att han på förmiddågen ämnat rösta för denna bana, om ståndet beviljat understöd för Upsalabanan. Talaren respekterade de skäl, som yttrats emot denna, och yrkade nu, i full konseqvens deraf, afslag på utskottets förslag äfven i denna punkt. Hr Leijonancker önskade bifall. — Hr J. Åkerman ansåg visserligen den föreslagna banan nyttig, men yrkade afslag, på de skäl, som han under förmiddagens öfverläggning fråmställt, rörande den inhemska upplåningen. För bifall till utskottets förslag yttrade sig vidare: Hr Printzenskjöld, som ansåg det vara btatens pligt att laga så; att de redan anlagda stambanorna bära sig, hvilket mål bäst.oppoås genom :anläggande af bibanor; erkände visserligen svårigheterna af en inhemsk upplåning, men trodde de kunna öfvervinnas, då summan icke vore större å den nu ifrågavarande; hr af Dahlström, som flera år varit boende i trakten och kunde vitsorda dess stora behof af lättade kommunikationer; hr Hjärne, som alltför lifligt önskade en sådan bibanas kömmande till stånd, för att i en fråga som denna, liksom grefve Taube, böja sig för förmiddagens votering; grefve E. Sparre, som i ett längre föredrag framställde ortens stora behof af denna bana, och den vinst, som stambanan deraf skulle erhålla. Talaren gjorde en jemförelse mellan landets mellersta provinser som hafva sjöar och kanaler, då deremot trakten omkring Borås har inga sådana kommnnikationer. Man behöfver endast resa vägen fram för att se hvilken oerhörd trafik der är, och som ett bevis på huru tryckande kommunikationens svårhet verkar på industrien, fäste talaren uppmärksamheten. på, att vid svårt väglag kunna ett par oxar endast föra 1 och vid bättre väglag 2 bomullsbalar från Göteborg, det vill säga, med ett par dragare måste man fara 14 mil för att hemta sin råvara i så Bmå partier. Talaren anmärkte vidare huru mycket industrien i dessa trakter lidit af sednare årens förändrade principer i tullagstiftningen, och att det således vore billigt att staten gåfve dem ett skadestånd genom lättade kommunikationer. Önskade bifall till utskottets förslag, dock med den ändring att den bestämda räntan skulle borttagas, och riksgäldskontoret ega rättighet att opptaga lånet på de fördelaktigaste vilkor som erbjöde sig. : Mot detta grefve Sparres yrkande i afseende på vilkoren för lånet uppträdde grefve Mörner och hr D. G. Bildt, som väl ville bifalla statens understöd för Boråsbanan på de af utskottet föreslagna vilkor, men ingalunda trodde att man borde dekretera dess byggande till hvad pris som helst. De önskade derföre bifall till utskottets förslag, och grefve Sparre förklarade sig afstå från sitt skiljaktiga yrkande. Genom begärd votering godkändes utskottets förslag med 46 röster emot 34. Vid 3:dje punkten, deruti utskottet tillstyrker låneunderstöd af 833,000 rdr för anläggande af jernväg mellan sjön södra Dellen och Ljusne elf, uppstod äfven någon diskussion. Grefve H. A. Taube, hr A. F. Ros och hr v. Ehrenheim önskade bifall med den förändring att detta bolag måtte erhålla samma villkor för lånet som bolaget för Boråsbanan. Detta bestreds af hr Bildt och grefve Lagerbjelke, hvilka icke kunde-se något skäl hvarföre staten skulle gifva bolaget bättre villkor än det sjelf begärt. Ett yttiände af grefve Taube, att norra Sverge skulle nu som alltid fått stå tillbaka för det södra, tillrättavisades af hr Bildt, som anförde att just för det att detta ej skulle kunna sägas, hade statsutskottet tillstyrkt både defina och; efterföljande punkt, samt dessutom voterat ett särskildt anslag för vägförbättringar och flodrensningar i Norrland, under det en mängd motioner om understöd för banor i södra och mellersta delen af riket blifvit afstyrkta. Utskottets förslag bifölls. 4:de punkten, hvaruti utskottet tillstyrker ett låneunderstöd af 93,000 rdr för anläggande af en hästbana förbi Hedens forsar i Luleå elf, bifölls med den förändring att låneunderstödet skall lemnas på samma vilkor som det för Boråsbanan. Samma utskotts betänkande n:o 169, tillstyrkande ett honorarium af 8000 rdr åt magister Wiberg för en af honom uppfunnen räknemaskin; bifölls, på yrkande af grefve Lagerbjelke, med den förändring att summan, i enlighet med K. M:s proposition, nedsat tes till 5000 rdr. För bifall till den högre samman talade hr C. B. Liljehöök. Derefter föredrogos och biföllos: lagutskottets ntlåtade n:o 47, afstyrkande väekta motioner om dom: kapitlens omorganiserande, oaktadt af hr Olivekront begärd återremiss; statsutskottets utlåtande n:o 166 afstyrkande väckta förslag om beredande af annar embetslokal för justitieomhudsmannen, och samma utskotts mem. n:o 167, angående kostnaden för tryckningen af ståndens protokoller. Samma utskotts mem. n:o 171, tillstyrkande er skrifvelse till K. M:t angående ersättning åt häradsskrifvaren Ruekman för den förlust han lidit derige nöm att hans boställe blifvit för högt uppskattadt förkastades på yrkande af grefve C. G. Mörner, som fann det gå väl långt, då man ville besvära K. M:t med sådana skrifvelser, och tyckte att hr R. kunde vänta tills den beslutade nya uppskattningen af boställen träder i verket Ståndet åtskildes kl. 10. Borgareståndet. Det vigtigaste, som förekom i detta plenum, var ståndets beslut, att tillsvidare förbigå behandlingen at betänkandet angående skjutsbesvärets ordnande. Detta beslut föregicks af en liten debatt, som företedde åtskilliga rätt anmärkningsvärda omständigheter. Hr Wern önskade att dermed skulle uppskjutas tills man fått bestämdt, huruvida bevillningen af landtfastighet komme att nedsättas genom omröstning i förstärkt bevillningsutskott, för hvilken händelse hån ansåg statsverket sakna medel till det anslag, som för skjuts besvärets ordnande erfordrades. Hrr H. Gahn, Lallerstedt och Ödmansson yrkade att betänkandet nu skulle företagas, oberoende af bevillningsfrågan, anseende nämnde herrar olämpligt att uppskjuta härmed, då det kunde inträffa, att på sådant sätt denna vigtiga fråga möjligen komme att blifva oafgjord vid denna riksdag; förklarande hr Lallerstedt särskildt, att hr Weerns förslag förekom honom att innefatta ett köpslående, som han ej kunde gilla. Beslutet blef, såsom ofvan nämndes, att behandlingenuppsköts stillsvidare utan att sättas i uttryckligt samband med någon annan fråga. r Mot detta beslut anmälde hrr Lallerstedt, Björck, H. Gahn, Ödmansson och Staaff reservationer. Utan diskussion godkändes följande betänkanden, nemligen: statutskottets utlåtanden n:ris 164, 166— 172; lagutskottets n:ris 45—47 samt ekonomiutskottets betänkanden niris 156—160. E Lagutsköttets betänkande n:o 44, afstyrkande väckt motion af hr Grenander om ett tillägg till 18 kap. 1-6 ärfdabalken, angående bevakning af testamente, återremitterades på framställning af motionären sjelf. Tusen Afonso HarGERTLTA gg TFT NOR