Aftonbladet – 5 september 1860, sida 2

Folkskolorna. Vi ha förut omnämnt att Göteborgs läns hushållningssällskap förordnat en särskild inspektör att taga kännedom om tillståndet inom de af länets folkskolor, hvilka af sällskapet understödjas med ett ej obetydligt anslag. Di vid sällskapets sednaste sammanträde frågan om anslagets fortfarande kom å bane, lemna: des i ämnet några upplysningar, som vi meddela till deras eftersinnande, som ännu tveka om nödvändigheten äfven för staten att kontrollera det sätt, hvarpå dess bidrag till folkskolorna användas, och att skaffa sig kännedom om det verkliga tillståndet inom. dessa skolor, — Vi återgifva ur Handelstidningen redogörelse för nämnde sammankomst: För folkskolan begärde utskottet det gamla anslaget; omkring 4000 rår. Hr Hedlund ville ej afstyrka detta anslag. men ansåg sig böra upplysa, att församlingar finnas, som ganska illa begagna sig af det understöd till folkskolan, som hushållningssällskapet dem beviljat. Så hade tal:n i dessa dagar, i sällskap med mag. Meijerberg, besökt de tvenne folkskolörna i den närmast till Uddevalla liggande församlingen: Bäfve. Om tillståndet i dessa skolor vore det nog att säga: det undervisningen endast undantagsvis sträckt sig, utöfver innanläsning, katekesläsning och något biblisk historia, I den ena skolan funnes ej ens tillgång på räknetaflor eller skrifböcker, än mindre förekom någon undervisning i historia och geografi. När dertill lägges att väl knappast en fjerdedel af barn j skolåldern besökte skolorna, blefve resultatet att: folkskolestadgans minimifordringar icke fullgjordes, och att sålunda det anslag sällskapet beviljat ingalunda uppfylldes. Beklagligast af allt vore att, enligt hvad mag. Meijerberg muntligen upplyst, detta tillstånd ej u!gjorde något undantag, utan fastmer vore regeln i-hela norra delen af detta län, hvars skolor hr M. nyligen besökt. Mag. Meijerberg ville framdeles afgifva en berättelse rörande det uppdrag han erhållit att inspektera de folkskolor i länet, som åtnjuta sällskapets understöd, men kunde, då frågan här kommit på tal, ej underlåta att derom yttra sig. Det vore verkligen förhållandet att tillståndet öfverallt, med blott ett eller två undantag, vore sådant som i förutnämnda församling. De ambulatoriska skolorna vore inrymda i-trånga och osunda lokaler, der barnen oftast placerades på lösa bräder, lagda tvärs öfver några stolar eller tunnor. Der funnes ingen skolmateriel. ingen lärometod, och undervisningen sträckte sig högst sällan öfver innanläsning och katekesläsning. Såsom ett glädjande: undantag framstod Foss pastorat, hvarest församlingsboerna haft stora utgifter för skolbyggnader m. m., och hvarest undervisning tillika meddelades i trädgårdsskötsel: