mer ikom för att se Amerikas folk, för att lefva med det; men hvarföre valde hon just Coopers; Landing? — Kunde. det ; vara möjligt? Jag det: måstel— hon hade hört omtalas) Lillias Griene och kom nu för att — — Men hvem kan-bestärama gränsen för den vittra rärs Benchs sangviniska förhoppnihgar? De bevingade hennes steg, förrädiskt hviskhnde, att någon annan kunde förekomma henne och skörda den ljufya lönen. Hvilken triumf öfver herrskapet Wood, som under sommarens lopp bröstat sig så mycket, derföre att mr Osgool tillbragt en dag med der! Hur lyckligt att mr Gibson värtiu var bög sin syster mrs Morrison, ty han hade ofta träffat mr Griswoöld och till och med en!gång ätit middag tillsammans med Bozy (vid ott table Ahöte, ehuru detta icke omtalades). Ja, lyckan gynnade henne, och den lilla qvinnan riktigt skakades afen förtjusningsfeber, då hon trädde in i de öfvan omnämnda salarne; Men miss Bremer hade under tiden af den artige värden fått eget rum, och dit visades äv mrs Bench af två kypare och en karhmarjungfru, hvilka voro nyfiknaattfå seen skymt af författarinnin, ty äfven de hade läst Harpers populära läsebiblioteko — denna värdefulla tämling i gråpappersomslag. Vi vilja icke sysselsätta oss med detaljerna af detta möte; så intressant det-än skulle vara, utan återvärda med-mrs Bench till den samling damer, som-skyndat att visa främlingen sin vördnad. Med hvilken triumferande tillfredsställelse tillkännagaf hon icke:antagandet af sin bjudning för flickorna, Bell, två tvillingsystra. som: icke blifvit gifta, emedan — som Byron Olmstead -påstod — ingen.kunde känna dem åtskilsnog länge att vara: säker på hvilken af dem bat gjorde sin cour. -De voro alltid till. hölften sorgklädda i anseende till en aflögsen slägtinges död, . Mrs Wood och hennes döttrar sågo en smula. handfallna ut, ty de;håde-kömmit med samma planer på miss Bremer; doekihade.de, mindre djerfya än mrs Bench, blott ämnat ställa till en liten töbjud