Aftonbladet – 4 september 1860, sida 2

bergvandring en särdeles lifvande anblick. Minnesvården, upprest på det ställe; 250 alnar från fästningens närmaste punkt, der hjelten sannolikast föll; är af gjutet jern i götisk stil, på hvars framsida står: Carl den 12te t den 30 November 1718. På minnesvårdens baksida stå de vackra orden af Tegner: I medoch motgång lika, Sin lyckas öfverman, Han kunde icke vika, Blott falla kunde han. Upprest af Svenska armån. Fjorton sköldar lågo kring m nnesvårdens fot, hvardera med namnen å de ställen, der de minnesvärdaste bedrifter voro af svenska armen utförda under hjeltekonungens tid, nemligen Humlebäck, Narva, Dina, KlissöwsHölofzin, Pultusk, Punitz, Gemauerthof, Frauenstaat, Malalitzi, Liezna, Helsingborg och Gadebusch, hvilka namn voro omgifna af namnen å de svenska regementen, som i slagen deltogo. Det standär, som Bohus läns dragonregemente begagnade under Carl XII:s fälttåg, var äfven placeradt vid monumentet. Kring minnesvården, på något afstånd från den, voro tribuner för de kongl. damerna samt för en stor mängd åskådarinnor. Trupperna voro uppställda, de svenska kring minnesvården samt de norska utmed vägen i sänkningen på fästningens östra sida. Helt väray på båda sidor om vårdeny-stodo.närvarande svenska och norska officerare. De kongl. damerna kommo först och intogo sina platser, samt strax efter dem konungen och prinsarne. H: M:t framträdde till minnesvården och yttrades med klar och tydligt hörd stämma: följande ord: Gudsfruktan, hjeltemod, rättrådighet; sjelfförsakelse: — se der de konungsliga dygder, hvilka prydde Carl den tolfte, hvilka gjort hans minne heligt för svenska folket samt äradt äfven af dem, mot hvilka det nordiska lejonet riktade sin fruktansvärda styrka, som bröts, då han här föll — som han lefvat — i ärlig och öppen strid. Den plats, der bjelten stupade, betäcktes redan af hundraårig mossa, då en annan hjelte förbrödrade de folk, hvilka förr stodo mot hvarandra såsom fiender; den store Carls dröm har blifvit förverkligad, och hans fosterländska hjerta skulle känt en rättmätig stolthet, om han kunnat förutse att svenska och norska krigare en dag förenade skulle fira hans odödliga ära. I Tecknet, som här antyder huru innerligt och lifligt hågkomsten af hans dygder och bedrifter lefver hos svenska hären, har blifvit upprest afättlingarne till de krigare, hvilka han:till; ärofulla bragder anförde; det inviges i närvaro af ättlingar till dem, hvilka modigt och oförsagdt här mötte den väldige härförarens anfall; — det skall städse bevittna den svenske krigsmannens ovanskliga tillgifvenhet; likasom hans oupplösliga förening med den norske krigsmannen, och begges vördnadsfulla beundran för det stora och ädla hjerta, som här upphörde att klappa. Här föll täckelset och salut gafs från svenska fregatten Josefine. Härefter. framträdde 30 sångare, underofficerselever, hvilka först sjöngo Kung Carl den unge hjelte samt sedan följande sång, författad af kaptenen vid 1:a infanteribrigaden Thrane. Se, opladt stander Sagas Hal, der svenske Mend fremmöde; I Solglands ligger Narvas Val, H Pultavas Mure glöde, :l: og Straaler gaa trindt Jordens Rand af, Svears Tro, mod Drot-og Land! Ja opladt stander Sagas Hal; der svenske Mend fremmödes :l: For Tolvte Carl paa Mindets Grund nu Bauta monne stande. 1373 Dens Fortid eier Svea kun, dens Fremtid Broderlande. :): Fra Slegt til Slegt den vidne skal at Broderhad kun bragte Fald. Til felles Held paa Mindets Grund den Bauta herlig stande! :l: Men Norges Sön vil mindes Ord, hvormed os Stunden maner: Op Norges Mend, fölg Kongens Spor paa ZErens höie Baner. :: Og Broderfolk forente, fri, med Jubelklang skal stemme i for Drot, for Svea og for Nor: Gud signe deres Baner! :l: Slutligen började defileringen omkring minnesvården, förbi konungen, hvarvid Bohus läns regemente hade till marsch Carl XII:s krigsmarsch, . till hvilken Geijer satt de herrliga orden: Viken tidens flyktiga minnen, stundens fröjder bleknen, försvinnen,. Efter defileringens slut saluterade det artilleri, som deltagit i paraderingen. å Den högtidliga festen slutades med en souper, som konungen gaf i kommendantens på Fredriksstens fästning, generalen Michelets embetsboning, helt: nära minnesvården, från hvilken högt belägna boning man har den vackraste utsigt öfver fästningsverkens grupper och den omgifvande nejden. Sedan statsrådet generalen Björnstjerna föreslagit en skål för konungen, statsrådet generalen Bloch för drottningen, generalen Michelet för hertigen och hertiginnan af Östergötland samt det kongl. huset, föreslog konungen en skål för svenska och norska armån. Nedvändringen begynte nu utför de väldiga böjderna, hvarifrån den vid deras fot belägna, illuminerade staden gaf det angenämaste slutintryck åt den vackra högtidligheten. Följande dag, den 30 Augusti, lät konungen trupperna exercera för sig och gaf derefter middag för så många personer utrymmet medgaf. På aftonen hade stadens innevånare arrangerat souper med bal, från hvilken konungen och drottningen samt hertigen af Dalarne och prinsessan Louise direkte gingo RETT FESTENS AT RESANS och tryekande klinat herrskar i denna heta, förtorkade och trädlösa öken, att man knappt kan ar