Aftonbladet – 3 september 1860, sida 3

Article Image
6 I UISECTUG a INLGGUS. UGA DEVUYCKS UITOTSKVaLUC med. Frankrike föreslagna konferenserna ha ännu ej egt rum; men H. M:t är förvissad, att vid de underhandlingar, som skola försiggå, en fullständig och ändamålsenlig öfverenskommelse skall åväga bringas till betryggande af schweiziska förbundets neutralitet och oberoende i 1815 års wienerfördrags anda. Denna neutralitet och detta oberoende voro ett ämne, hvarpå alla i wienerfördraget deltagande makter lade stor vigt, och ännu i dag äro de lika vigtiga för Europas allmänna säkerhet. H. M:t uppdrager åt oss att försäkra er, att de i Syrien föröfvade missdåden ingifvit henne de djupaste bekymmer och den största afsky. H. M:t har med glädje jemte kejsaren af Österrike, kejsaren af Frankrike, prinsen-regenten i Preussen samt kejsaren af Ryssland ingått en öfverenskommelse med sultanen, hvarigenom militärisk hjelp att återställa ordningen för en tid beviljats sultanen. Vi ha af H. M:t fått i uppdrag att tillkännagifva för er, att de fredsförslag, som H. M:ts sändebud i Kina på henes befallning gjort den kejserliga regeringen i Peking, icke ledt till något tillfredsställande resultat, och det har derföre varit nödvändigt för de förenade fransk-engelska trupperna att afgå till Kinas norra provinser, för att understödja de allierades rättmätiga anspråk. H. M:t, som önskar tillägga sitt diplomatiska uppträdande i denna fråga all möjlig betydenhet, har sändt ett särskildt sändebud, grefve Elgin, till Kina, hvilken var den som afslöt det fördrag med Tientsin, hvars fullständiga trogna verkställighet vi fordra af kejsaren i ina. Mina herrar af underhuset! H. M:t uppdrager åt oss att tacka er för de frikostiga penningeanslag I beviljat för innevarande års budget och för anläggande af sådana försvarsanstalter, som åro nödvändiga för de engelska skeppsdockornas och arsenalernas säkerhet. Mylords och mina herrar! H. M:t uppdrager åt oss att uttala den fägnad och stolthet, hvarmed hon iakttagit de hastiga framsteg i militär duglighet, som de frivillige redan gjort och som äro så högligen hedrande för-deras anda och patriotism. H. M:t har gifvit sitt hjertliga samtycke till det beslut, hvarigenom hennes lokala europeiska stridskrafter i Indien komma att sammansmälta med de för den allmänna krigstjensten bestämda trupperna. H. M:t är förvissad om att den förökade frihet, som hon skänkt handeln, skall leda till ny utveckling af den produktiva industrien o. s. v. Såsom man finner, är talet affattadt i samma försigtiga, intetsägande ordalag, som man är van att finna i dylika, handlingar; det enda, som kan förtjena någon uppmärksamhet, är den uttryckta förhoppningen, att freden skall upprätthållas, åtminstone såframt ingen främmande makt blandar sig i Italiens angelägenheter. Slutet af talet angår endast ämnen, som för utländska läsare äro af föga intresse, hvarföre vi också här uteslutit detsamma. SPANIEN. Tidningen Correspondencia för den 23 Augusti tillkännagifver, att den fått uppdraget meddela, att spanska regeringen aldrig vidtagit något steg för att få Spanien proklameradt till stormakt; det vore henne alldeles likgiltigt att hafva denna titel. a ITALIEN. Grefve Cavour ämnade sända en medlem af deputerade kammaren till Ryssland, för att der bekämpa fördomarne rörande Italien. Engelska sändebudet i Turin hade gifvit sardinska regeringen rådet, att rörande neapolitanska frågan iakttaga moderation. Opinione, meddelar en ledande artikel, hvaruti bladet söker visa att Mazzini ej eger några sympatier uti Italien och att man följaktligen icke har något att frukta af hans planer. Italienska unionskomiten har utfärdat en proklamation, hvaruti den varnar Neapel för föreningen med Piemont, emedan ön Sardiniens och Liguriens afträdande skulle deraf blifva en följd. Den varnar äfveå för Neapels autonomi under prinsen af Carignan, emedan Italiens enhet derigenom skulle omöjliggöras. Enligt underrättelser från Turin af den 26 Augusti hade Reggios garnison den 21 kapitulerat, under vilkor, att soldaterna skulle få aftåga med gevär och packning. Garibaldis trupper hade, efter en kort fäktning, besatt Villa Giovanni. Två neapolitanska brigader, kommenderade af generalerna Melandez och Briganti, hade på nåd och onåd gifvit sig åt general Cosenz, som bemäktigade sig deras artilleri, vapen och ammunition. Garibaldis trupper hade äfven bemäktigat sig Del Pigyo. Rörande revolutionen uti neapolitanska provinsen Basilicata, meddelar Journal des Dåebats följande: Folkpartiets hufvudledare i Corleto hade befallt alla kommuners municipaliteter att låta sina beväpnade kontingenter den 18 om middagen sammanträffa uti Potenza. Komiten i denna stad hade, för att undvika ett onyttigt inbördeskrig, försökt ett steg hos prefekten och hos gensdarmeriets kommendant kapten Castagna, samt uppfordrade dem att sluta sig till revolutionen. Castagna förklarade först. att han skulle göra motstånd till det yttersta; men derefter hade han besinnat sig och försäkrade nationalgardets chefer, att han önskade fraternisera med dem. Undertiden anlände kontingenterna. Kaptenen och hans 400 man tågade ut ur staden till en höjd. kallad Il Monk. Sedan han undersökt positionen och förvissat sig om sina motståndares antal, återvände kaptenen till staden. Folket uppmanade då gensdarmerna att ropa: Lefve Garibaldi! Lefve Italiens enhet! Gensdarmerna visade sig obenägna dertill. Kaptenen befallde dem då att ropa: Lefve konungen!, samt gifva eld, hvilken befallning genast åtyddes. Nationalgardet, som var vida underägset i antal, besvarade elden, och en strid börjades samt fortsattes en timma. Derefter bortkastade gensdarmerna sina vapen och kingrade sig, efter att hafva förlorat 14 man . döda samt fått 3 sårade och 40 man tillångatagna. De derefter ankommande koningenterna förföljde de flyende. Nationalsardet hade blott 4 sårade, bland hvilka Donenico Assetti, en af landets rikaste egenlomsegare, hvilken kämpade såsom simpel rivillig. Hela provinsen är i uppror och orovisorisk regering proklamerad. Från Rom skrifves, att en katastrof i Neavel ofelbart kommer att i Rom framkalla en ullkomlig omstörtning. En förfärlig storm hade den 14 Aug. förvärjat hela trakten af Ferrara, på en sträcka ve 40 mil vesterut. Man hade redan funnit tat: Or ft nk Mkh bit LÄR ARA en 5 GUT RN Ph ke ÄV jr FT rd tt Jr rt

3 september 1860, sida 3

Thumbnail