Aftonbladet – 3 september 1860, sida 2

— Rörande den föreslagna ciyarrskatten yttrar Göteborgsposten: Till afgörande hos rikets ständer förehafves i närvarande stund ett utskottstillstyrkande af en försäljningsskatt å cigarrer, stor 2 öre pr st. När de tvenne i ämnet väckta motionerna sågo dagen, kunde vi ej annat än tro, det dessa skulle nedsjunka i den graf, som dem tillkomme: glömskans. Men det sammansatta bevillnings-, lagoch ekonomiutskottet har tänkt annorlunda och, Gud vet af hvad skäl, tillstyrkt den opåkallade skattens fastställande. Saken -förtjenar att tagas i närmare betraktande, emedan den lätt kan med exemplets kraft, om den bifalles, en annan gång föranleda till en annan ny skatts påläggande utan något statens direkta, förklarade behof, och dessutom mest drabbar den del af befolkningen, för hvilken: denna skatt är en olidlig börda. Det är ett faktum att cigarrökning så småningom öfvergått till ett behof för mången arbetare (vi vilja här icke tala om den förmögnare klassen, för hvilken det förhöjda cigarrpriset, om än odrägligt; dock ej blefve så tryckande); likasom på sin tid kaffe äfven blef en nödvändighetsvara. Man har i denna allmogens och arbetarens cigarrökning velat se en statslyx, som man måste hindra från att utbreda sig alltför långt, grufvande sig öfver -tobakens stora plus på våra importlistor. Men man har härvid ej erinrat sig, att de cigarrer, hvarmed arbetaren tillfredsställer sitt behof, icke tynga på importlistorna, utan äro tillverkade af på svensk jord växande tobak, hvilket man lätt kunnat finnajy om man beräknat att den tobak, som införes utifrån och drager sin redan höga tull, ej gerna kan beredas till cigarrer och sedan med fördel och vinst säljas för det låga priset af 1: 0 å-2 rdr pr 100 st. Det är således å den rent svenska produkten man vill lägga en skatt, som denna naturligtvis icke förmår att bära, då derigenom priset på densamma blir för högt, relativt till varans värde. Det är ju tydligt att sjelfva den lyx, som man velat hämma, nemligen det tillökade införandet af utländsk tobak, ingalunda förminskas, utan tvärtom kommer att tilltaga, men på en väg, som är både för statskassan och folkets moralitet i hög grad menlig: smugglingens. Sålunda komma vi åter in på detta-nattens fält, der så många brott, så många lagkränkanden egt rum, hvarå strandboernas många gängse sägner och brottsmålsannalerna lemna ovedersägliga bevis. Vi förmoda att de värda utskotten, som Lhandhaft frågan, icke lemnat uppmärksandhet häråt; hvilket är så mycket oförklarligare som det är ett axiom, att det just är orimliga tullar som föranleda lurendrejeriet, och detta samma axiom redan ingått såsom sådant i vårt lands nyare tullagstiftning. Emellertid har presteståndet med en så stor röstmajoritet som 34 mot 16 bifallit den föreslagna skatten. Vi-väntade denna utgång hos ståndet, dels -derföre att.. det är i kostymen och dels derföre att ståndet, såsom allmänt bekant, sjelf mest och helst håller sig till — kardusen, å hvilken ingen ny skatt är före