Aftonbladet – 3 september 1860, sida 1

JOSEF GARIBALDIS MEMOIRER), utgifna af ALEXANDRE DUMAS XKXXVIL Jag blir lärare i matematik och profryttare. I Montevideo tog jag in hos en af mina vänner vid namn Napoleon Oastellini; Jag står i såstor skuld för hans och hans hustrus förekommande artighet, ått jag aldrig kan afbörda mig densamma, annat än genom att hembära dem, såväl som mina andra goda värmer — G, B. :Cuneo — en vän för hela lifvet — samt bröderna Antonini och -Giovanni Risso, min tacksamhet. Då de få ecus, som försäljningen af mina oxhudar inbringat, togo slut, slog jag mig på två yrken, för att ej med hustru och barn ligga mina vänner till last; de voro dock tillsammans knappt tillräckliga för mina behof. Först och främst blef jag nemligen profryttare och förde med migprofver på alla slags varor. Jag var sorterad med allt, ända från Italiens maccaroni och vermicelli till Rouens tyger. För det andra var jag lärare i matematik i Paolo Semideis hus, Detta lefnadssätt fortsatte jag ända till-mitt inträde i den orientaliska legionen. Ola Rio-Grande-frågan började närma sig. sin lösning. Jag hade ingenting vidare att uträtta på detta håll. Då republiken. Orientale — så kallade sig republiken Montevideo — erfor, att jag var ledig, försummade hon: ej att erbjuda mig en sysselsättning) som mera öfverensstämde: med mina tillgångar och framför allt:med mitt lynne än lärarebefattningen i matematik och kringresandet med profver. ) SeA. B. iris 130, i32—138, 141, 144, 145, 149, 154, 156, 163, 164, 202 och 205.