Aftonbladet – 1 september 1860, sida 3

DAGENS PLENUM. Ridderskapet coh cen. Hr 4: von Oelreich afsade sig sin plats som: ledamöt af ekonomiutskottet. Statsutskottets utlåtande n:o 156, i anledning af väckta motioner om statens medverkan för åstadkommande af tillverkning inom landet af jernvägsmateriel, godkändes utan diskussion. Likaså samma utskotts utlåtanden n:ris 157, med 1859 års statsrevisorers berättelse, och 158, i anledning af väckt motion angående åtgärder till beredande af besparing i anläggningssamt driftoch underhållskostnaden för statens jernvägar. Bankoutskottets memorial n:o 36, i anledning af riksståndens beslut öfver memorialet n:o 32, föredrogs och lades till handlingarne, utom femte punkten, med voteringspropositioner i anledning af ståndens olika beslut angående löneförhöjningen för bankens tjenstemän, hvilken punkt återremitterades på yrkande af srefve Lagerbjelke och friherre W.F. Tersmeden, på skäl att utkottet föreslagit votering om sjelfva saken, hvilken redan är af rikets ständer afgjord. Lagutskottets betänkande n:o 45, i anledning af väckta motioner om ändring i 11 kap. 4 och 7 ss rättegångsbalken, i fråga om stämning, godkändes utan diskussion. Statsutskottets utlåtande n:o 163, afstyrkande väckt motion; angående upplåtelse af kronan tillhörig mark vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori för en sluss:nläggning, återremitterades på yrkande af grefve Lagerbjelke, som upplyste att denna marks upplåande icke skulle medföra den ringaste uppoffring för staten, men för staden vara. af stor nytta, för att genom anläggande af en sluss leda den nya kanalen ia istaden; talaren önskade derföre att ständerna måtte i skrifvelse till K: M:t förklara, det de för sin el icke hafva något emot ett sådant upplåtande, om E. M:t finner skäligt att dertill lemna bifall. Derefter föredrogs sammansatta statsoch ekonomiutskottets betänkande n:r 23, i anledning af återremiss af utlåtandet n:r 8, rörande skjutsningsbesvärets ordnande; blef punktvis föredraget. Vid 4 de punkten, deruti utskottet föreslår att staten skall komma skjutslagen till hjelp med !,:del af eatreprenadkostnaden, uppstod någon diskussion. Hr vo2 Koch yrkade bifall med den förändring, att staten skulle deltaga i kostnaden ned ;:del. Hr Hjärne upplyste om hvad som i utskottet förekommit vid frågans behandling, och yrkade bifall till dess förslag. Grefve Lagerbjelke ansåg alltför vådligt :tt af statan begära mera än !,:del, så mycket mera som-dess tillgångar äro redan hårdt anlitade, och uti denna mening instämde hrr Montgomerie och Printzenskjöld swmt grefve Mörner.så till vida, att der hemmanets bidrag understege 50 rdr skulle staten bara gifva !s:del. Sedan hr von Koch afstått från sitt yrkande, bifölls utskottets förslag. De öfriga punkterna biföllos utan diskussion. Derefter öfvergicks till granskning af komiterades örslag till förordning samt utskottets dervid gjorda ndringar, och godkändes detta med undantag af 39 3, uti hvilken den sista meningen, börande likväl detta Mite befallningshafvandes beslut om förhöjning öfver I rdr, för att blifva gällande, underställas K. M:ts nådiga pröfnings, uteslöts på yrkande af hr Hjärne. Utskottets särskilda hemställanden i öfrigt godkändes utan diskussion. Statsutskottets utlåtande n:r 168, i anledning af K. M:ts proposition om anslag för åvägabringandet af ifrågasatt förstärkning af K. M:ts högsta domstol, och n:r 110, tillstyrkande rikets ständers skrifvelse angående skiljande från Westernorrlands läns arkiv af de allmänna bandlingar, som röra Jemtlands län, biföllos utan diskussion. På framställning af friherre W. F. Tersmeden, beslöts att sammansatta statsoch bankoutskottets betänkande pr 24, angående förändrad organisation af hypoteksinrättningarne i riket, skulle förekomma nästa lördag, den 8 September. Riddarhusutskottets utlåtande n:r 15, afstyrkande antagande af en utaf hr A. Roos af Hjelmsäter erbjuden donation, blef derefter föredraget. Grefve C. G. Mörner uttalade sig i ett längre föredrag för antagande af doaationen, hvilken talaren fann särdeles vigtig för riddarhusets framtida anseende, och fann det särdeles illa af utskottet att hafva så der förnämt skjutit ifrån sig anbudet. Talaren kunde icke se något ondt uti att riddarhuset i en framtid, genom innehafvande af en så stor summa som den afsedda, skulle kunna gifva styrka åt landets penningväsende. Hade man nu haft en sådan summa, så hade staten sluppit vända sig till hrr Erlanger, Heine c. för att låna penningar; den hade då kunnat få låna af riddarhuset. Talaren yrkade återremiss. Hr G. Cederschiöld ansåg iden lånad: af romanen Den vandrande juden,, men påminde om huru just slutet på denna roman visade huru äfventyrligt et vore att samla så stora kapitaler, och yrkade ifall till utskottets afstyrkande. För utskottets förslag talade vidare grefve Wrangel, br af Wåhlberg och hr C: B. Liljehöök. För återremiss talade grefve E. Sparre, hr Printzenskjöld och friherre A. OC. Raab, på det att utskottet, senom öfverenskommelse med donator, måtte kunna istadkomma några modifikationer i förslaget. Det vore, i dessa talares tanke, orätt att skjuta ifrån sig eh sådan fördel som den nu erbjudna. På framställd proposition om bifall till utskottets Orslag, förklarades jaropen öfvervägande, hvarföre srefve Mörner begärde votering, hviikea utföll så, vit utskottets försiag med 30 röster emot 13 af ståndet godkändes. Borgareståndets inbjudning till gemensamt samnanträde, i anledning af statsoch bankoutskottets itlåtande n:r 24, angående förändrad organisation f hypoteksinrättningarne i riket, bifölls utan diskusion. Val till förstärkt lagutskott beslöts komma att örsiggå nästa lördag, den 8 dennes. Hr Nordenelt afsade sig sina platser i ekonomijemte flera utskott, hvarpå ståndet åtskildes kl. 2 e. m. Hr doktor G. W. Gumelius har begärt plats bladet för nedanstående: I Aftonbladet n:r 198 för den 24 Aug. finnes inörd ur norska Aftenbladet en berättelse om ban