sammats — hvilket alltid. skedde med förskräckelsens brådska — kunde han utplundra buset, utan att egarehy.invånarne eller grannarne tänkte på att lägga några hinder i vägen för Konoin, då han giok sina färde. vAnzani hade nuitvåmånader ledt handelshusets affärer i stort som i smått till sina båda -principalers belåtenhet; då en vacker dag man fick: höra ropet: Chefen för mattos!: Såsom vanligt tillslötos portar och fönsterluckor. i största hast. Anzani. var ensam, hemma, . sysselsatt ati uppgöra räkenskaperna för veckan. Han fann det ej löna mödan. att låta störa sig af ropet öm indianchefens ankomst, utan satt följaktligen.qvar vid gin disk med fönster och dörrar öppna. Indianen stannade förvånad utanför: detta hus, som, midt ibland den. förvirring, hans ankomst. förorsakade, tycktes: likgiltigt för hans närvaro. Han steg in och såg innanför disken en man med ett mildt ansigte, hvilken var sysselsatt med :sina.räkenskaper. Han ställde sig midt framför honom. och betraktade honom med förvåning. Anzani lyfte upp. bufyudet. Anzani var sjelfva belefvenheten. Hvad behagas, min vän ? frågade han indianen: Huru! Hvad jag behagar? upprepade denne: , Då man går in i en salubod, så .gör man det utan tvifvel för att köpa någonting, återtog Anzani; köri Iödianen utbröt i ett gapskratt. Du känner mig då. ej ? frågade han Anzani. Hur kan.du begära; att jag skall; känna dig? -Det är första gången jag ser dig. Jag är chef för mattos, svarade indianer. utsträckande sina korslagda armar och visan de; en hel arsenal af vapen, nemligen fyr: pistoler och en dolk; i gördeln. Nåväl! Chef för mattos, hvad vill du?, frågade Anzani. ; Jag vill ha något att drickas, svarade denne. ! QOch hvad vill du ;ha att dricka? Ett glas aqua ardiente.r -sDet kan låta sig göra; menisbetala först, så skall jag servera dig sedan. (53