Aftonbladet – 1 september 1860, sida 2

Indianen slog till ett nytt gapskratt, Anzani rynkade: ögonbrynen. -Detta är:nu andra gången du. skrattar mig midt-i-synen i-ställetsför att svars sJag:fin ner det ej artigt; Jag får således underätta dig, att om du gör det tredje gången, kör Jag ut dig.r ; Anzani hade uttalat dessa ord i så bestämd töm, aft hvilken annan som helst än en indian skulle ha insett hvad det var för man han hade att göra med. Möjligen förstod indianen det också, men ban såg ut att ej. förstå det. ; ;ioJag har.sagt åt dig att gifva mig :ett glas :aquaardientes, upprepade han, och slog sin knutna hand i pulpeten, i Och jag har sagt dig, att du skall.-betala försts, upprepade Ånzani, hvarom icke, får du-ej något.s ; ;sIndianen kastade en ursinnig blick på An2aniy men :Anzanis blick mötte hans; blixt korsade. blixt. i Anzani brukade säga: Det finns ingen verklig: styrka annat än den moraliska. Fäst blickon djerft, stadigt. soch envist. på den man, som fäster sin blickspå dig; slår han ned ögonen, är du hans herre; men :slå:ej sjelf ; ned ögonen, ty då-är det han, som är din herre., Anzanis blick hade en oemotståndlig makt. Det blef: indianen som slog ned ögonen: Han kände sin underlägsenhet, och ursinnig öfver detta ovana öfvervälde, ville han styrka sitt mod genom att dricka. Godt, sade han, här är ena half piaster, slå i åt mig. sDet är min skyldighet att betjena personer, som betala; sade Änzani lugnt; och han slog ett. glas bränvin åt indianen. Indianen söp ur det i ett tag. Ett tillp, sade han: — Anzani slog i ett glas till. Indianen törade det såsom det förra. Ett tills, upprepade han. Så länge penningarne räckte fill att betala det bränvin, indianen söp, sade Ånzaniingenting; men då indianen fått bränvin för halfpiasterns hela värde, upphörde Anzani.fö Nå? frågade indianen.Sböksra Anzani gjorde upp hansfräkning.5: Nå än sedan?, frågadegindianen.