IRENE ENSE TN ment ingenting mera återstår än glansen af dess uppstigande :och nesan af dess fall. Att denna, af den mest rörande ömhet för Garibaldis ära, anseende och fördelar, förestå;vade uppsats icke uttrycker en allmän menit g i England, kan man taga för afgjordt. Också uppträder Daily News emot densamma uti en ledande artikel, ur hvilken vi meddela följande: : Garibaldis sommarvänner, hvilka nyligen likasom från en privatloge med handklapjningar helsat hans triumfer, synas nu bli litet oroliga öfver styckets gång. De förarga sig öfver att författaren icke uppgjort plånen ti ett lustspel, utan till en dram, och att skådes spelarne ta sina roller alltför allvaärsamt. Dessa Garibaldianer i spalterna af det blad, som har barometriska tendenser och ett. stort metåorologiskt rykte, söka nu godtgöra sin uraktlåtenbet att ej kalla honom röfvaranföraäre. derigenom att de tillrättavisa honom under den lindrigare benämningen af entusiastv. Man kan naturligtvis icke förneka, att Garibaldis planer väckt en viss oro i dessa stora medel punkter för alla borgerliga dygder, som man kalfarsEuropas börser, Italien kämpar sig upp till frihet, likasom en planta sträfvar efter ljuset. Men naturens välgörande födslovärkar föregå i stillhet och obemärkta. En nations födslovånda -deremot går ej för sig så utan allt buller. Hela planen till Italiens frigörelse går drägtig med faror och svårigheter, hvilka stå i förbållande till det långvariga martyrskap, som fordom Europas vishet med berådt mod ådrog den europeiska civilisat onens moöder. För Italiens skull lider hela Europa, och det förtjenar att lida, så länge Italien ännu står som ett minne af Europas orättfärdighet.