Article Image
STOCKHOLM den 28 Aug. Garibaldis segerbana utvecklar sig på fasta landet lika snabbt och storaftadt som på Sicilien. Nästan på samma gång, som man genom telegrafen erhåller tillförlitlig underrättelse derom, att Garibaldi från Messina begifvit sig öfver till fasta landet, erfar man tillika, att Han redån vunnit flera segrar, att häns trupper intagit Reggio, att tvenne neapolitanska brigader gifvit sig på nåd och onåd, att hela Apulien blifvit utrymdt af de kungliga trupperna och att den i Neapel liggande påfliga enclaven Benevento befinner sig i full resning. Med-temligt fog-torde man kunna anse den bourbonska dynastiens i Neapel dagar såsom räknade, Huru allmänt man numera inser, att den icke-kan-räddas, derom vittnar bland annat.den omständigheten, att österrikiska kabinettet.. funnit sig föranlåtet.att afgifva den förklaringen, att det icke anser Garibaldis landning såsom någon casus belli mellan Österrike. -öch: Pieraont,.samt att det icke lofvat att genom intervention -förh ndra Neapels revolutionerandå, : utan förblir stilla, tills dess egna gränser hotas. Österrike är synbarligen ängsligt. för sin egen del och fruktar, icke utan skäl, att turen snart kommer till Venetien. Times, som också synes anse den neapolitanska regeringens fall såsom en så gifvery sak, att. derom icke lönar. mödan att tala, sysselsätter sig redan med tanken på hvad Garibaldi skall företaga, då Neapel blifvit befriadt, och finner sig föranlåtet att tilldela honom följande förnumstiga råd och förmaningar: Hvilka äro di Garibaldis och den af honom personifierade revolutionens planer? Från den underordnade ställningen åf en partiledare har hän genom sin tapperhet och företagsånda stigit till en höjd, der han med skäl intager en plats bland de bestämmande krafter, som förfoga öfver det lands öde, som han så väl och så troget tjenat. : Han är ej fjettrad af några traktåter eller några dynastiska traditioner. Sjelfva naturen af hans ställning befriar honom från nödvändigheten att följa några andra än sitt eget omdömes bud och sitt eget snilles ingifvelser. Konungar och kejsare äro i sanning obetydliga vid sidan af en man, som med ingenting annat äh sitt namn, sitt hufvud och sitt mod att stödja sig på, har funnit utvägar att lyfta sig till en ställning, som, efter hvad vi lätt kunna visa, lägger Italiens blifvande öden i hans händer. Vi veta ej hvilka Garibaldis afsigter äro; men om vi skola sluta .oss tll demvaf hvad som berättas, betrakta vi dem mera med fruktan än hopp. Han säges endast betrakta Siciliens eröfring såsom ett trappsteg till Neapels, och Siciliens och Neapels förenade styrka som ett medel att ger.omdrifva Kyrkostatens, om ej sjelfva Roms befrielse från påfvens öfvervälde. Sålunda blifven herre öfver det södra Italien, ämnar ban, säges det, anfalla Österrike, sannolikt med tillhjelp af en revolutionär rörelse i Ungern, och ej sticka sitt svärd i skidan förr än Italien, Venetien inberäknadt, erkänner Victor Emanuel såsom sin enda herrskare. Om denna plan har mycket af snillets djerfhet, har den äfven mycket af dess öfverdåd. Hvad oss sjelfva beträffar, ha vi ej det allra minsta emot att Garibaldi går så långt han kan, så länge han endast har italienare till motståndare. Om han störtar det neapolitanska konungadömet öfver ända, skall hån befria ett af jordens vackraste länder från en grym och skenhelig despotism. Om hån rycker den helige Peters arfvedel ur påfvåns hand, skall ban befria ett folk, som eger många ädla egenskaper, från en förne drande teokratis ok. Om det sålunda befriade folket beslutar sig för att förena sig under Victor Emanuels spira, kunna vi ej heller ha någonting att säga deremot, utom att vi frukta att de derigenom skapa en makt af så stridiga elementer, att den för att erhålla någon enbet måste helt och hållet stödja ig. på den verkställande makten och uppifva alla förhoppningar omen representativ styrelse; i den mening vi taga detta ord. Allt detta kan Garibaldi med all sannolikbet göra, utan att föranleda Frankrikes eller Österrikes beväpnade mellankomst. Låt honom här draga slutstrecket, och han skall med skäl kunna hoppas att lemna ät efterverlden ett nämn, som skall intaga sin plats vd sidan af Epaminondas och Aratus i den gamla, af. Tell: ch Washington i den nya historien. Låt honom gå längre, och han skall genast komma i kollision med krafterna, disciplinen och tapperheten hos en arimå, inför hvilken hans oöfvade och hoprafsade skaror skola försvinna som en vindfläkt. Partiet är icke lika. Om Österrike å sin sida sätter upp Venetien, och Garibaldi på sin hela det öfriga Italien, skulle framgången visserligen i någon mån öka hans lagrar, men misslyckandet skulle bli fullkomlig undergång: Såframt Garibaldi ej blir i stånd att storma dessa fruktansvärda fästningar, inför hvilka fransmännens kejsare i spetsen för sina segerrika legioner ryggat tillbaka, skall kan, äfven omSardiniens konung understödjer honom med all sin härmakt,

28 augusti 1860, sida 1

Thumbnail