Aftonbladet – 25 augusti 1860, sida 3

MIUDIGT UGD VTLATLLGS big VIT BUGG BLIICLRG. RIKSDAGEN. Ridderskapet ooh Adein. Friherre Rehbinder afsade sig förtroendet att vara ledamot af bevillningsoch förstärkta konstitutionsutskotten. Derpå fortsattes behandlingen af bevillningsutskottets utlåtande n:r 34, angående allmänna bevillningen, med 16:de S. Rörande denna , i hvilken utskottet föreslår fördubblad bevillning för utländska handelsresande, uppstod en diskussion, som öppnades af hr af Klintberg, hvilken yrkade afslag å utskottets förslag och bifall till det i hr Carlssons reservation framställda, att bevillningen skall fortfara vid dess nuvarande belopp. I detta yrkande instämde hr Stuart, som ansåg dea förhöjda bevillningen komms att föranleda trakasserier. För bifall till utskottets förslag yttrade sig grefve Lagerbjelke, grefve OC. G. Mörner och hr Printzenskjöld, hvilken sednare helst skulle velat fyrdubbla skatten, så att vi blefve af med den ohyran probenreutrarne, som nu öfversvämma landet. På framställd proposition bifölls utskottes förslag Vid 27 8, om bestämningar rörande mantalsoch skattskrifningen, deruti utskottet föreslår uteslutande af de under punkten 6 mom. 3 gifna föreskrifter, uppstod äfven diskussion. Hr Hjärne och grefve Mörners önskade bibehållande af flera utaf dessa föreskrifter, medan utskottets förslag försvarades af hr Stuart och grefve Lagerbjelke, af skäl att dessa förekrifter finnas uti andra paragrafer af författningen. Hr Printzenskjöld instämde med grefve Mörner. Grefve Mörner och hr Hjärne framställde olika, omståndliga förslag till paragrafens lydelse, och sedan på framställd proposition utskottets förslag ansetts bifallet, begärde grefve Mörner votering, dervid det af bonom framställda förslag antogs till kontraproposition. Resöltatet af voteringen : blef att grefve Mörners förslag, innefattande, enligt hvad ref. kunde uppfatta, förändringar i tiden och sättet för taxeringsuppgifters inlemnande, af ståndet bifölls med 17 röster mot 14. Vid 65 , deruti utskottet, utan att fästa afseende vid inom riksstånden gjorda redaktionsförändringar, förnyat sitt förra förslag, yrkades, afslag af grefve Mörner, som ansåg att ståndet borde vidblifva sitt förra beslut, nemligen att vid inträffande tvistigheter ihom pröfningskomiteerna och då omröstning anstäl les, bör, när rösterna utfalla lika, den mening segra som länder till den skattskyldiges förmån. Uti detta yrkande instämde hrr Printzenskjöld och Stuart. Grefve Lagerbjelke försvarade utskottets förslag, enligt hvilket den mening bör segra som länder till det allmännas fördel. På framställd proposition förkastades utskottets förslag, och vidblef ståndet sitt förr fattade beslut. Öfriga punkter till och med den 91:sta godkändes utan diskussion, och afslöts dermed sjelfva bevillningsstadgan. ) Instruktionen för taxeringsförrättningarne genomgicks derefter och godkändes i alla punkter utan dis-. kussion, hvarpå ståndet åtskildes kl. 3, för att kl. 6 åter sammanträda. Presteståndet. I detta plenum föredrogs och bifölls bevillningsutskottets utlåtanden: n:o 35, i anledning af riksståndens skiljaktiga beslut, dels i fråga om bevillning af gåfva, testamente, fideikommis, arf och fynd, dels an gående upphörande af föreskrifterna om stämpelpapper å testamenten och fideikommissbref; och n:o 36, i anledning utaf en del af utskottets utlåtande n:o 24, angående folkskoleafgiftens utgörande, samt ekonomiutskottets betänkanden: n:ris 156—159, hvaremot betänkandet n:o 160, med inbjudning till ståndet att bifalla att mosaiske trosbekännare skulle utan Kongl. Maj:ts särskildta tillstånd få besitta fast jord i Sverge, afslogs. Härefter förekom ekonomiutskottets utlåtande n:o 148, i anledning af riksståndens skiljaktiga beslut öfver betänkandet n:o 61, om sättet för utgörande af presterskapets afiöning, äfvensom statsutskottets utlåtande, angående nionde hufvudtiteln, för hvilka ärendens behandling vi skola i nästa nummer redogöra. Ståndet åtskildes kl. tre qvart till 3 e. m. Borgareståndet. I dagens plenum fortsattes föredragningen af bevillningsutskottets utlåtande n:o 34, i anledning af återremiss och anmärkningar i vissa delar af betänkandet n:o 20, angående allmänna bevillningen. s 35, rörande uppgifters lemnande af vederbörande, der sådant för bestämmande af bevillningsafgiftens belopp anses nödigt, godkändes med det tillägg af hr Wern: att det skall åligga publika embetsverk att ovägerligen lemna de uppgifter som åstundas. Vid S 52 gjordes äfven ett af hr Wern föreslaget tillägg. t Vid 9 i förslaget till instruktion för taxeringsförrättningarne antogs på framställning af hr Wern följande tillägg: För de stångjernsbruk, der restsmide eger rum, sker afdrag derför på sätt att skeppundtalet af restsmidet förvandlas till penningar efter medium af de för åren 1851-—1860 fastställde lösningspris för kronans bammarskattjern, hvaraf ry anses utgöra bruksegarens vinst. Denna uträknas till kapital efter fem procent, och af den kapitalsumma, som derigenom uppkommer,;beräknas en för tusende, hvilket afdrages från bruksegarnes bevillning ör rörelsen. Dock må ej mer än hälften af bevilivingen för något år afdragas. ; 21, om bevillnings beräknande å kapitalförmösenhet, som under föregående år drabvats af förlust, :fslogs. S 4, under förslaget till förordning för mantalsoch skattskrifningars förrättande, godkändes med de af hr, Björck föreslagna förändringar, att 2:a momentets 3:e punkt, om husbondes skyldighet att inlemna tjena