Aftonbladet – 25 augusti 1860, sida 2

Article Image
Bref från Köpenhamn. Den 20 Augusti. Truly, the moon shines with a good gracen, yttrade jag nyligen, med ett välbekant Shak speariskt citat, om: det norska Morgenbladet och den förvirring besagde tidning lyckats åstadkomma genom sina fantasmagoriska rykten och kombinationer i den sednaste tiden. Men detta är icke den enda offentliga organ i Norden, som för ögonblicket söker att blända folks syn förmedelst allebanda månskensvillor och måhända efteråt smilar deråt med ett godt välbehag; det tyckes tvärtom just nu vara en företrädesvis gynnsam tidpunkt för detta slags öfverjordiska kannstöperi och för allehanda dikter af en oviss dager, och vi på dennå sidan Sundet äro förvånade vittnen till hurusom äfven inom den svenska pressen det i sådant afseende börjar blifva alt galere og galere! Den lätthet, hvarmed Göteborgs ärade Handelsoch Sjöfartstidning helt nyligen nappat på en skäligen grof tysk krok och den raskbet; hvarmed samma blad gripit tillfället att på grund af samma fullkomligt obestyrkta och redan i sin form dessutom temligen påtagligt osannolika rykte genast uppstämma de allra högsta toner och föreslå en petitionsstorm emot en: befarad svensk-dansk allians, bar visserligen i första ögonblicket kunnat förleda någon till att draga på smilbandet, men den har dock hos de flesta framkallat känslor och betraktelser af helt annan art. Göteborgs Handelstidning har med denna sin något ubetimeliga, öppenbjertighet låtit oss veta, atcdet i Sverge finnes aktningsvärda och seriösa ledamöter af pressen, för hvilka en . närmare allians mellan Sverge och Danmark skulle vara en riksolycka; mot hvilken hela landet borde stå upp som en man för att protestera, för hvilka frågan om Slesvigs bevarande: för den skandinaviska Norden är en totalt främmande affär, ja för hvilken ett förbund med Tyskland emot Danmark, d. v. s. för Tysklands så kallade rätt till Slesvig snarare vore. en sak att tänka på, ja att acceptera. Det är att förmoda, att så snart konseqvenserna af denna teori hinna blifva från svensk sida fullt utvecklade. namneligen i Göteborgs Handelstidnings speciella artiklar rörande detta ämne af en ak tad medarbetare, skall den danska pressen finna sig uppmanad att åtminstone egna så pass mycken uppmärksamhet deråt, som att i korthet lägga för en öppen dagallt hvad från det der hållet förebringas af rent missförstånd, för att icke säga ren uppfinning;-men hvad som redan kan sägas och väl äfven bör sägas, är att det i sanning är ett ganska sorgligt faktum; man skulle kunna kalla det en kalamitet, att efter allt hvad i hithörande frågor blifvit under tiotal af år skrifvet och utredt, befinner sig i Sverge en hel hop eljest förståndigt folk ännu i dag, när allt kommer omkring, på ungefär samma ståndpunkt af likgiltighet, oklarhet och ovetenhet, som man för diverse år sedan — ej alldeles numera — befann sig t. ex. i Frankrike, der en berömd publieist då för tiden; svårligen nu, :kunde yttra till en dansk politikus i fråga om Slesvigs angelägenheter: Mr, il-y-a des questions, due nous ne voulons -pas connaitre; celle de Slesvig en est une. Det är fullkomligt sannt, att den slesvigska frågan, ja hela den danska frågan, icke till sitt yttre, till sin fysionomi är hvad man egentligen kallar intressant, icke eger t. ex. den sicilianska rörelsens romantik, och det är likaledes sannt, att Danmarks regering, genom en:hel-rad af ministårer, bar i detta afseende mycket på sitt samvete, då den genom ett evigt uttänjande af ett evigt enahanda, genom ett kraftlöst och nästan sorglöst sätt att behandla saker, hvilka fordrat all möjlig energi och bestämdhet, utledsnat den stora allmänheten, i stället för att hålla den vaken och uppmärksam; men i allt detta ligger för dem, hvilka genom sitt ord ega makten att lika lätt vilseleda som att upplysa en hel publik, intet-skäl eller ingen ursäkt att så litet bry sig om alltsammans; att de i ett visst. gifvet ögonblick befinna sig blottade på alla de första notionerna, och skrifva endast efter lynnets diktamen eller vindkastets inflytande i stället för med opartiskhet och sakkännedom, helst i ett ämne, som detta, der de dock. ega ett stort ansvar. Man har nyligen lyckats få den norsk-svenska saken så tillbopatrasslad och bortfuskad, att väl knappast någon kan idenna dag göra sig riktigt tydligt, huru den härfvan skall åter

25 augusti 1860, sida 2

Thumbnail