Aftonbladet – 22 augusti 1860, sida 1

värn fl TV ev VRT SUDL-BLaLSIasLUIgDEL SUIT äfven, .de föreslagnåd uppskattningsgrunderna godkändes. Ett förslag: af: -grefvesaf Ugglas, attotill.4. öre pr 100-rdr nedsätta afgiften för stadsfastighet, understöddes dockaf en ganska betydlig. minoritet! i I Presteståndet sharbäfveni afseende på fastghetsbevillningen bifallit utskottets förslag, dbrvid .docksbvad landtfastigHeterna beträffar beslutet utföll -med blött en fösts majoritet. Minöriteten röstade för:4, öfe phol00tdrivärde, och efter voteringensvsslutstillkännägafien ledamot (tillika ;ledamot:af bevillningsutsköttet): som syrkat. denna sifffay natt hän vidsömröstningend råkat. inlägga orättsvoteringssedel. II frågaoom bevillning-afkapital ochärbete bröad isallo godkänt utskottets förslag 1 4 ; t He: I Borgareståndet-åter:ihai :vidblifvit sitt förra beslut att! bevillnihgen skallvara4 öre pr100 rdr: .wärde,blika både för:istadsbeh landtfåstighetjZoch blir denna fråga således. föremål ör-voteringni förstärktitskott. FT GSE Bondeståndetxharrgenomgått större delen af försläget. och. dervid: godkänt-utsköttets förslagyj;i med-sändantag.:endåstratt:ståndet, i afsdendevå landtfastighetersuppskattning; avbett båhållna inkomsten söra läggas tillgrund, och att-ståndetrisafsberdeså: det belöpp af inkörlist af -kapitalsochsarbete;1isomsbör varab från be villning fritt, antågit hr Swårtz reservation, eåligbyhvilken. ingen Ibevillning påföres ihkomst uåder:400 rdr, föch:-300rår äroffria fråm vbevillning der ihkomsten ejoöfverstiger 1800::2ndra ob i 0 STA v Rö I Borgareståndet!iharao:gahska hfligt :debätterät. konstitutionsutskottetssförslag som ändring 4) riksdagsordningens föreskrifter: dngåehde bruksegaressrepresentationsrätt:; Om ör sådan förändring. nödvändiggjord genom de nya färordnitrgarnd aigåsnder bergtbiuksrötelsön, hår::motioni blifvit väckt i:konstitutionsutskottetsafi briWernysom!dodk påyrkatisatt äfven anårar fabriksidkate pårlahdet skulle erhålla rdpresentationsrätt ooh välja tillsammans (med bergsbruksidkarne, hvarjemte:hr Wecern ansett våldistriktens indelning böravi gruundlagen fastställas; Vidodessa:sistnämnda förslag Har likväldicke mågot afseende blifvit fästadt af utskottet; som -endäst: tillstyrkt de förändringårj som anses alldeles :oundgängliga för! att binga stadgandetsis:öfverensstämmelse med inträddarhyactörhållärrden. Hr Wern yrkade emellertid att .borgareståndet: skulle förklara såsom ;sin gemensånima tanka hvad Kan, enlikt ubvads nyss nämndes, issin motion! föreslhgit..:Detta.yrkande understöddes af hrr Björck ,: Billström imu-fll och blef äften genom votering ståndets beslut, ehuruhr Gahn ed: mycken ifver: sätte big deremot, under -anfötande af det argument, som än vånligen får höra från deras sida som BI förhindra. all förändring, nemligen ätt håns atsåg någon större förändring 1 förevarande särskildta fall ej böra:ega ega rum, så länge de någon genomgripande allmän represen tationsreförm vore i fråga. LS å II stället för den genom hammarskattens väntade uppbäfvande otillämpliga röstberäkningen enligt tillverknifgsvärde, veräknadt efter priset: å hammarskattsjernet, har utskottet föreslagit röstberäkning efter bevillningsbeloppet. Hr, Staaff erinråde emellertid om olämpligheten -af denna röstberäkningsgrund, som understundom kunde lägga hela välevi eri enda valmans hand, och blefve ännu mer orättvis nu; ithy att de små bergsmännen, som hädanefter komme att välja tillsammans med bruksidkarne, blefve alldeles undertryckta. Hr Staaff föreslog derföre röstberäkning per capita. Hr Swartz visade derjemte vatt, enligt den föreslagna nya bevillningsförordningen, dem föreslagna grunden :skulle i-ganska många fall kömma att alldeles saknas, i det många bergsbruksidkare icke konime att erlägga någon bevillning särskildt för rörelsen, Denna åsigt telades ä ven af br Björck, som fann det olämpligt att grunda valrätten på vexlingarne : beskattningsförhållandena, utan ansåg röstberäkningen böra ställas på en gruad, ,som nar framtiden för sig. Hr Björck understödde alltså br Staaffs förslag, hvilket, långt ifrån att innefatta någonting för våra gruhdlagarnytt, tvärtom blifvit af presteståndet alltid tillämpadt, likasom aldrig heller någon annan röstberäkmhgsgrund blifvit ifrågasatt i de förslag, som tid efter annan blifvit bragta å bane att reformera ridderskapet öch adeln genom vål. I samma syfte yttrade sig med mycken värma här Billström och Wistelius, likasom äfven hr Ekhölm, hvilken sistnämnde dock trodde att man, med hänsyn till utsigterna för framgång, borde gå en medelväg och stadga en femgradig skala. Häremot invändes emellertid af hr Weern, som förklarade sig i princip hylla percapitaomröstöingen, det han befaraderatt förslaget derom kunde väcka motstånd hos de öfriga stånden och tilläfyentyrssäfven hos regeringen, och trodde det kunna lämpligen star.na vid den i utskottets förslag vaälmäntien medgifna rätt, att sig emellan öfverenskommaj om ändring i valsättet, i likhet med hvadsoår för städerna finnes stadgadt: Denna mening gjorde sig vid voteringen gällande Med 25 röster mot 19, :hvilka-understödde hr Staaffs förslag. : (Vi torde böra erinra, att utskottets förslag är oföräddradt bifallet af adeli och presteståndet, men af bondeståndet återremitteradt, med uttryckande af den gemensamma tanke, att fögen fubbning måske i bergsmännens nuvarande representationsrätt inom :böndeståndet.) j å För ungefär en vecka sedan yttrade vi 0ss5, (se cA:Bipir 188) i amlddning afvdå nyligen ingångna underrättelser om förslaget att upphöja Sverge till störhiakt, i allmänhet öfver stormagtssystemet och den inflytelse det utöfvat på Etifopas öden sedån 1815: I ett tyskt blad; Volks-Zeitung, finner tiåh för den 15 dennes en artikel öfver samma ämne; och der