Aftonbladet – 18 augusti 1860, sida 3

id att en sådan flicka som Constance skulle ilska mig för min egen skull och ej för min :örmögenhet och sambäöllsställning. Med ett rd: han talar om benne alldeles som om han rade känt benne många år; men det är blott medan jag så noga har beskrifvit benne; Stackars karl! Hans mjeltsjuka snarare tilln aftager, och han har den öfvertygelsen att han aldrig skall komma till England gen; men ej är det detta som: tynger på hans sinne, ty jag vet nu, att han kom hit iafsigt att låta skjuta sig. Jag tror emellertid icke, att det bly ännu är brutet i någon grufva, som skall fräfta honom — hans lif tycksisanning vara förtrolladt, som alltid händelsen är, då någon riktigt fikar efter döden. Jag skulle önska att ni gjorde er riktigt förvissad, huruvida Constance har något pengar qvar; han — Ravenscroft framkastar så underliga vinkar derom. Nu kom ett stycke i brefvet som lady Willougbby hade vikit undan; men öfversta raden var dock synlig, och mr Smedley gjorde sig inga bstänkligbeter vid att läsa den: Nu bar jag fått reda på hvad den här besynnerlige Ravenscroft hade för mening med alla sina mystiska yttranden. Han har gjort vitt) — mr Smedley hade ej särdeles svårt att fylla i det ordet som fattades i meningen, med: Testamente, och till slut: till förmån för Cönstance,. Evad han redan förut visste var honom dervid en god bjelp. Han tycks vara vid godtlynne, anmärkte doktorn, i det ban återlemnade brefvet, och jag undrar ingalunda på att ers nåd känner sig så mycket bättre efter emottagandet af ett så gladt bref. (Forts.) mn Konungons af Delhi glastron anlände under transporten till Kalkutta den 7 Juni till Benares; den har märkvärdigt nog förblifvit hel, under det att kar nungadömet fallit i spilror: