Aftonbladet – 15 augusti 1860, sida 3

RIKSDAGEN. 5 Ridderskapet och A aln. En af hr D. G. Bildt väckt mot:on om . 400 rdrs årlig pension åt enkan efter landshzmreraren Hambreus i Wisby remitterades till sta!sutskottet. xBorgareståndets inbjudning till deltagande i dess beslut rörande 105:te punkten af s:atsutskottets :betänkande n:o 123, angående utgifterna under ri! sstatens åttonde hufvudtitel, förkastades på yrkande af hr Bildt, på skäl att denna punkt af adeln återrenitterats. Sammansatta stats-, lagoch eko: .omiutskottets utlåtande n:r 21, i anledning af åter: emisser och olika beslut vid utskottets betänkande np: 7, rörande allmänna beväringen, föredrogs. punk:vis och dels bifölls, dels iades till handlingarne. a Statsutskottets memorlal n:r 148. i anledning af återremiss år20:de och 22:drarpu kterna i statsutskottets utlåtande n:r 120, lades ä:ven till handlingarne. Samma utskotts memorial nris —-50; med sförslag till: voteringspropositioner i fr: sa om statsbidrag för.iståndsättande af Linköpings dc mkyrka samt låneunderstöd till Christinehamns sti:soch Warnums landsförsamlingar godkändes. ; Samma utskotts utlåtanden n:ris 1517 i anledning af väckta frågor om inlösen af rik: :-dssedlar, hvilka icke blifvit inom den bestämda pr: kriptionstiden till invexling företedda; 153, i anledn:: 3 af väckt motion, angående klockarlägenheteru: i Skåne befriclse från erläggande af den s. k. hel; -::skylden; 154, i anledning af K. Maj:ts proposition angående utbyte af f.d. uförarebostället vid Söderm::lands regemente ett-fjerdedels .mantal Wreta emo: kronoskattehemmanen Kroberga Westergårdenm,.c och :155; isanledning af väckt motion angående :pphörande af den dägsverksskyldighet, som åligger c: till Roma klosters kupgsgård:hörande Närhs ch Stenholmarne, biföllossutan diskussion: L N Sammansatta bevillnings-, lag (:h ekonomiutskottets betänkande n:r 14, i anledniv; af våckta motioner angående ändring i gällande örfattningar rörande ansvar för lurendrejeri, g:.kändes likaledes utan diskussion. Sammansatta lagsamt ekonon:.:.tskottets betänkande n:;r 25, afstyrkande väckta -. otionerom ändring i.nu gällande föreskrifter, v::unde, vilkoren för afsöndring af jord och andra läg: heter ålandet, blef punktvis föredraget. Vid första punkten, uti hvilken vskottet afstyrker afchr Hjerta väckt motion i dett: hänseend ,-afseendelatt.genom förändrad:lagstift:. ::g lemna tillfälle för.arbetare att nära städerna kuv:: inköpa sig en mindre jordrymd för att derå upp: sa sina bostäder, uppstod någon diskussion. För bi 1 till utskottets afstyrkande yttrade sig grefve C, i Mörber, som ansäg ätt ett sådant stadgande sk: e medföra stora olägenheter, emedan-arbetaren på : :sådamliten jordbit icke skull kunna föda sig; ut: komma att falla fattigvården till last. För återremiss yttrade sig gre co H. E. Taube, brr Nordenfelt och G. Cederschi:... hvilka ansågo ett bifall till denna motion af stor igt, emedan det skulle bereda ett tillfälle för den ::b5etande delen af befolkningen att skaffa sig sundar: ostäder och en mera betryggad ålderdom. Påzfrc ställd proposition återremitterades punkten: De öfriga punkterna godkändes. Samma utskotts ; betänkande ! vr: ; 267; safstyrkande väckta motioner om upphörande c: rs förändring af lärares, vid miversiteten och elemc :irläroverken rätt till presterlig. tjensteårsberäkning. jöranledde äfven diskussion, hvilken, öppnades, af I G. Cederschiöld, om förklaradesatt just. uti.det h.-fverklagadeförIallandetslåge källan tillsden of: omtalade: prestvristen. Ty att personer, som valt -n heltannanlefvadsbana, på gamla dagar slå on ch blifva prester, I nn talaren lika underligt, sofå c skulle anses om tsexens militär. efter,vissa, tjensi. rv skulle få.ber rdringsrätt som domare. Förr i verldens kunde förhållandet försvaras, ty då gälld:tästan alllärdöm tcologien, men nu är det icke så, :.4 har lärdomen