Aftonbladet – 15 augusti 1860, sida 2

biskopen -brukade afkunna bannlysningar,och y: der han plötsligen trädde fram, liksom bade han nedstigit. fråns bimlen.. Uti en pelare bakom högkoret befinnes S:t Olafs 20 alnar djupa brunn, der en källa rann upp från helgonets första hvilostad; men af det dyrbaral helgonskrinet och de gamla kungarnes ben eller blotta deras grafställen, ser, man. nuickel. ett spår; plundringar, genom den sista: katolske erkebiskopen; som blef fördrifveny,-oeh se-lermera genom svenskarne, hafva beröfvat kyrkan hennes dyrbarheter; och fem våldsamma eldsvådor bafva förtärt hennessöfrigasprydnader: Vid förberedelserna till kröningen har man först från. den östliga längans murar bort-4 tagit;de der anbragta afskyvärda skåpen; men som murarne dervid trädde fram i hela sin sorgliga nakenhet, blefr det; nödvändigt att skyla dem, och de Bbetäcktes derföre från ofvan till nedan med flåggor, guld och purpur Längst upp mot högkoret stå konungens och drettbhingens.troner, hvar.på sin.sida, Jängre sed äro platser anvisade förofficerare-och.anira embetsmärfy 4 tornqvadraten bar man framför orgeln uppsatt en tribun för sångarne, och i norra tvärskeppet. äro åskådareläktare uppsätta; hela golfvet är höjdt ett,par alnar, för att komma i nivå med högkorets. Det enda sf kyrkans som! sesovidsbögtidligheten, är såiunda Högkoret :med dess praktfulla båge; det andra är —, grannlåt. Processionen skall gå igenom ruinei,..som är alldeles undangömd, utvändigt af flaggor, invändigt, af åskådareläktare. Skiljemuren vid tornqvadraten är genombruten och försedd med en praktfull portal med torn och spiror.n — — Af Krigsvetenskapsakademiens. Handlingar och tidskrift ha 5:te,och 6:te häftena för detta år utkommit. De innehålla: Årsberättelse af föredraganden i befästningskonsten, ikapten Klingenstjerna; Om krigsakademiens förvandling till en för armens och flottans samtliga officersämnen gemensam tilllämpdingsskola, af öfverste C. Ståhl, samt uppsatser under rubrikerna: Fransk:landstigning i Kögland, af JA. H.; Några anteckningar rörande kinesiska Eri. get åren 1856—958, af C. F. Virgin; Betraktelser öfver infanteriets spridda stridssätt, isynnerhet med af-4 seende på sista kriget i Italien; Krigsbefälet vid H. M. könungens kröning; En blick i österrikiska Milli tirförhållanden, af I. A.H.; Soldatens enskilda utbildning, af J. A. H.; Manskåpets behandling; och Underrättelser från främmande länder. Under rubriken Officiella underrättelser innehåller tidskriften: Kongl. .skrifvelser; Generalorder m. m. -— Från Smedjebacken skrifves till tidningen Dalpilen: Ett engelskt bolag bearbetade. för några år sedan Vester-Silfbergs grufvor här i Vesterbergslagen på silver och bly, men det.lönade.sig ej och grufvorna; oedlades. Samma grufvor arbetas nu på zinkaf hr. Alsing för grosshandlaren, Keillers. räkning i Göteborg, och malmen utföres till England. Tillgången är god och arbetsstyrkan,ej Sbetydlig. Det är väl. att man såväl här som på andra ställen börjat bearbeta våra zinkgrufvor, som förefinnas temligen talrikt. Ymniga tillgångar af blende (zinkblende, zinkmalm) finnas vid större delen af.-våra gamla svenska silfveroch koppargrufvor, men isynnerhet i VesterBergslagen, likasom vid Bovallen eller Schenshytta-, def en egen art blyfärgad, fingnistrig blende eller egentlig zinkmalm blifvit bruten, som; efter behörig proparation genom rostning, vittring och vidare kalcination, gifvit uti destillation 39 procent zink. — — Vid Vester-Silfberget i Norrbärkes socken finnes, utilde så kallade Stollgrufvorna, mäktiga gåbgar af en brun och ren.blende, som efter beredning gifvit 34 å 36 procent zink uti smärre destillationer; men uti större ugn har deraf erhållits 25 ä 26 procent. Genom beredning till gallmeja har af dessa ofvannämnde arter erhållits vid messingsbruken, efter anställde prof, 10 å 12 skålpunds tillväxt utimessing per press. (Rinmän.) År 1738 destilleräde bergsrådet Swab zink af Bovalls blende, och 1757 sysselsatte sig Rinman. med samma arbete och begagnade dervid det brunä blendet från Stollgrufvorna. I fordna dagar var zinken ej särdeles mycket använd, men på de sednare åren-har, med vetenskapens tillväxt och en högt utvecklad industri, äfven denna metall fått en mångfaldig användning. i Hvad som emellertid är högst anmärkningsvärdt är-den stora bristen och dyrheten på trävaror, som ex:sterär i Norrbärke, beläget midt i en skogstrakt, Genom kolning äro skogarne så medtagna, att byggnadstimmer knappt finnes, och sågstockar så sällsynta, att en tolft plankor betalts med ända till 32 rdr. Till stängsel kring Wessman-Barkens jernväg äro ribbor hemtade ända från Fålun; och man har exempel.på att plank hemtats från Stockholm till Smedjebacken för det nya -valsverkets behof, der numera engelska stenkol till stor del begar?nas i vällugnen, Ved och kol äro här dyrare än i Falun, derifrån vi hädanefter komma att hemta vårt behof af plank och bräder, så länge som skogarne kunna förse de 3 stora ångsågarna der i trakten med tillräckligt virke, som nu i stora. massor sågas och föras på jernvägen till Gefle, för att utskeppas. Utsigterna för: framtiden äro ej de behagligaste, då man ser skogssköflingen ohejdadt fortfara och då man vet buru vår industri beror af skogarnes bestånd och, ännu mer, landets beboelighet derpå beror. Am Stinkhalme hafäctaändae