Aftonbladet – 15 augusti 1860, sida 1

STOCKHOLM den 15 Aug. Sammansatta :lag samt allmänna besvärsoch ekonomiutskottets betänkande n:r 26, hvaiuti utskottet afstyrker väckta mot:oner om upjhörande eller förändring af lärares vid uniersiteten och elementarläroverken rätt till prcsterlig tjensteårsberäkning, har i dag varitfi remål för ståndens pröfning. Motionären a hade visat, huru de skadliga följderna af det nu rådande systemet träffade icke blott kykans tjenare, utan äfven kyrkan sjelf, och buwu alla andra utvigar till prestbristens afhjelpance skulle befinnas fruktlösa, såframt man ej npphäfde berörde rätt. Till skäl för sitt afsty:kande hade utskottet anfört, att emellan prestens! och skollärarens befattningar, som begge vore af andlig art, vida :mindre olikhet egde rum än motionärerna syntes vilja anse, samt att kyrka. från skolan erhållit många af sina yp persta själasörjare, äfvensom att kyrkan företrädebvis behöfver den mognade erfarenheten 0. 8.1V. fä Påj samma gång vi till alla delargilla syftningen i de väckta motionerna, hvilka afse att sätta en gräns för ett länge med skäl öfvers klagadt missförhållinde, så kunna vi ej annat, än förvåna oss öfver Kaltlösheten af utskottets motiver. Om man: ock vill medgifva, attprestens och skollärarens befattningar båda kunna sägas i viss mån vara af-andlig art, så är likväl denna andlighet af väsentligt olika beskaffenhet. Så är äfven i de flesta fall förhållahdet med kunskapernas art, enär presten framförallt måste göra sig förtrogen med hufvudkällan för det vetande, som tillhör hans kall, nemligen den Heliga Skrift, äfven på rak bom hå tillika med de uppfattningar deraf, som hos äldre och nyare forskare gjort sig gällande; allt studier, som för de flesta skolimän äro helt och hållet främmande. Hvad åter det ännu vigtigare, den inrekallelsen till andans embete angår, så kan denna svårligen utrönas annorlunda än genom en längre eller! kortare utöfning af kallet, en kyrklig gradpassering, som för den gamle inflyttande skoltnannen aldrig kommer i fråga. Emot uppgiften; ätt kyrkan har att tacka skola för många af sina yppersta själasörjare kan ställås den bittra erfarenheten, att vida flera odugliga och. i bästa fallet komplett overksamma pastorer :kunna uppräknas bland de. presentexemplar, som skolan förärat kyrkan, Församlingsvården är i sanning någonting alltför. vigtigt, för djupt i hela slägtets väl ingripande, att den bör kunna betraktas såsom! en sinekur, ett bihang till pensioneringen för de i det mest mödosamma och själsansträngande af alla värf förnötta arbetande. — Hvad slutligen den mognade erfarenheten angår, så borde väl denna mognad anses önskvärd endast i hvad man har att sköta, icke! den som kunnat förvärfvas i helt andra ämnen. så I iden diskussion, som öfver ifrågavarande betinkande egde rum på rid larhuset, hördes en bland det nu gällande systemets försvarare bland annat yttra, att öfvergången från ett verdsligt kall till ett andligt väl ej borde anses 8å betänklig, då Kristus ju tog fiskare till apostlar, och Paulus till och med varit en evangelii motståndare. Den värde talaren tyckes vid anförandet at deta besynnerligt valda exempel hafva förgätit, att dessa fiskare icke omedelbart gjordes till. apostlar, utan till lärjungar, således sjelfva fingo inlära hvad de sedermera skulle åt andra utlära; samt att, hvad Sauli förflyttning till apostlaembetet angår, detta skedde genom ett underverk, och att sådana ej mera förekomma i vår tid, ehuru visserligen mycket underligt qvaärstär i våra insttutioner, . och sker;på våra riksoh