Aftonbladet – 14 augusti 1860, sida 1

CONSTANCE CARROLTON. AF A. E. DUPUY). Öfversättning från engelskan. SEXTONDE KAPITLET. Vid sin ankomst till London for Regirvald tilldet Kotell, som hans far hade föreslagit honor och der hans namn var eh säkerhet för allslags uppmärksamhet. Sedan han ätit middag, ströfvade han omkring på de folkuppfylda gatotrå samt betraktade det för honom helt nya uppträdet med mycket intresse; slutligen; sedan han alldeles förvillat sig i denna labyrint af torg och gator, tog han en cab och tillsade kusken att köra till — hotellet. Han såg så föga ut som en oerfaren landtjunkare, att mannen icke ett ögonblick tänkte på annat än att köra kortaste vägen och således voro de framme på mindre än två minuter -— ett förargligt misstag! Hade den stackars skälmen bara vetat huru saken förhöll sig, så hade han utan tvifvel, gjort en liten omväg af tre mil och fordrat en krona för sitt besvär. Af lutter enfald stoppade han såledessin skilling i fickan och försvann från skådebanan. Reginalds slummer denna natt var oroli ock teberaktig; hån! drömde att hän stöd vi sin mors dödsbädd och hörde de profetiska ord hon der yttrade. Allt återkom så klart för håns minne, som om det i samma stund hade händt, Han vaknade förfärkd upp. Stotmen hven utanför hans fönster dech hän tänkte på Cönstance; Vöre det väl möjligt att hon, förskräckt för bans får, bade omkommit under ett bemödande. att fy? Nej, ban kunde icke tro det. Och hade han ej, dessutom skyddat henne för all fara af ett sådant företåg genom, den befallning han gifvit zi geriatne att Höga vaka öfver tecken från hen nesfönster? Var det troligt att hon en natt. ko ) Se A. B. n:o 173, 174—188,