Aftonbladet – 10 augusti 1860, sida 2

hennes innersta själ och lägga den för hennes gon, så skulle hon med den fullaste öfver. ygelde häfvå nekat. EN att7bilden Var sehts Kanske talade hennes eget samvete någonting i samma anda, utan att hon sjelf hade reda derp5; ty då det började blifva sky mning, steg hon hastigt upp med en häpen. mim, gick till sitt skrifbord och tog fram ett mintatyrporträtt .f Frank; Willoughby. Månne hop erkände törsig -sjelf att. detta var första gången på hela dagen som hon tänkt på att han fanns null?: Kanske icke, ty, till följd af ett sådant sjelfbedrägeri . som qvinnor ofta: äro utsatta ör, började hon nu tillskrifva skilsmessan rån Frank hela sin sorg och de faro: för vilka han var-blottställd, hela sin oro. Hon:stod.i en fönstersmyg. och betraktade porträttet... Det förestälde en vacker, ung man uniform. -Ansigtet uttryckte redlighet, välilja och, glädtighet, men en fysionomist skulle vafva funnit brist på beslutsamhet och kraft draget: kring. munnen. Constances blick hviade, ofrånvänd på bilden, och småningom förindrades dess drag för: hennes ögon. Starka, raka, . svarta ögonbryn kommo, i stället, för Franks. fina, hvälfda bågar. De glada, blå ågonen blefvo mörkay blicken fast, eldig och vefallande. Den raka, grekiska näsan blef Sugtad, pannan högre och bredare samt omsifven . af-rika massor svart hår, medan den edre delen af ansigtet var höljd af ett kort poh-tätt svart skägg. Med ett ord: hennes rantasi hade förbytt. Franks -bild i Reginald Ravenscrofts drag. ; : rv Hoiihäde ickerhört några steg, icke ljudet if någor dör) då den öppnades eller tillslöts, nen en hastig rysning sade henne emellertid tt mr Räveiiseroft:stod bakom henne. -Hon vändesig om med en stolt blick, som väl utryckte en fråga om orsaken :till:detta intrång. ov NT n n Utter MAT låt