it på dettahaf,. va fe sig månty ellör mörkt, och stormigt — ud,allenal ie och fast. på moteginald; annars skulle, jag icke kunna. Emellertid soch. för allJunga dig,! vill jag, säga att all ån å ykt Tadde (Å lif skall! Kömica belyst och T hvilketdera. S Jag tror deremot, fu soner. SAG RR ina den SAUL någbt sätt kid lätta din Aykt 1,0 skall blifva takttaget. En lina skall spänd Tängs Klippa en och eh Simgör läggas i p fen,.. som äv måste lofva mig att övil sorligen laga på dig i nan du beger dig t på sjön — dock, Vi, vilja nu ej tala mer om detta. oritnliga företag. oo. En! såk Kär TM glömt att säga mMmiga, inföll! Cönstanec. Hvilken väg skal! jag styra SER ola tt såg sa Rundt om den der uddenv, gvarade. han. Fal) at tillFickligt — det, vill sägå, gå den ej för nära, så skall du lätt ligga öfver den. På dess andra sida ljgget ett, fskläge, der du san få Wjelp, Ta öss nu gå tillbaka. Man skall kanske saknä, osö., oo. ADet. var vida lättare, ått komma. upp, för gångstigen än det hade varit att gå ned. Då de not tjerenfitgroltdn, tog, Reginald åter af sin, fotbeklädnad och bar Constance genom den Nilla strömmen till den gröna planen i trädgården. Medar hennes ledsagare åter tog på sig stöflorna, gick. hon ut 2 dep, mjuka, rädbevuxna gräsmattan, t : blef något och ingalunda behagligt. öfverraskad af att träffa U mr Ravenserott, Trålken ganska. sällan prukadt hedra trädgården med sina begök, --Ponslange, hade flera än ett skäl att med ubehag se denng mans. ty .ober dt hans oredliga Bandlingssätt. , med. hennes Pref, så Fåde han Börjat a ltkga en to af uppmärksam artighet .emot henne, söm var högst motbjudånde. Hon kunde dessutom. kna pt förklara för sig den motvilja han ingal betine