Aftonbladet – 10 augusti 1860, sida 1

bestraffa en öfullkomlig varelse, emiedan(dess tankar föl gertånger bära prågeln af de brister söm åtfölja dess natur. me SÄfvel! denna inskränkta tro är ätt:glädja jemför deh med det mörsig öfver, om jeg deb n ker som förut detta fall hviläde öfver ditt sifine, sade Constånce; Du tror således fast på en Gud?, SE an en pFur kån jag se mig omkrint på derna sköra jord, på hafvet, på skyn, å alla dessa klära , stjernor och ett enda ögonblick tvifla dörpå?. uttopade han. Här kan jag söka kånskåp om något under i naturen — från kometens ofantliga bana till deh minsta in sekts vinge och tänka att allt Getta blott är slumpens verk! Hvad? Skulle slumpen råda; så Kunde den:jt lika! Väl hafvasatt ep apas Hufyud på din Vackra Kals, ellerslutat dessa fina fihgrat:i enkatts klor? Nej, Cönstånce, jäg trör ej på slämpens makt. SkwWle väl slumpen gifva törmhåga att skrifta en god bok? Eller denna underbara kraft att tänka oeh. att uttrycka sina tankar i ord? Men nej — jag . får icke tala mera; sölen är: nära sin nedgång, och jag måste ännu visa dig vä gen ned för berget ogh. stället der båten ligger. Jag skall mha dig hvad jag antecknat af Carlyles arbeten och då kän du sjelf dömma om jag med intresse kunde hafva läst denne författare och ändock ega denna förening af tankgslöhet och ondskä, som ee för att vara ateist. Gif mig nu din Hand: Tag säkert fotfäste, haf stadig blick, ochdu skäll finna att det icke är någön fara (Hat ledsagade henne ned på en Besvärlig tig som i mångfaldiga Duger krökte sig utför berget, och snartistodo de på Kafsstrandet! emellån krafven och -den NA strömmens mynning, hvillen i,en brusande kaskad föll fed ett par hundra alnär från sfenkimiet Vid utloppet i hafvet lågo flera stora klipp