Aftonbladet – 9 augusti 1860, sida 1

Reginald ;skakade på bufvudet.. Kort, efter denna: tid,, (sade ;han, oblef: dörren till fängelsehvalfven. tilletängd. Jag förmodar han hyste några misstankar, att du tänkteifly derigenom., en Constance såg sig omkring med förförade blickar. Äfven den lodräta, släta klippväggen . syntes. henne -mera gynnande, än Bdetta hotande djup..: Under tiden hade Reginald tagit.af. sina ekor och vikit upp underkläderna till ;iknäet. Komp, sade han och tog henne på armen; du skall komma torrskodd igenom för deana gång, och skulle du en dag blifva. tvungen att gå här ensam, — hvilket jag dock ej det ringaste befarar, ty i detta fall skulle jag vida hellre förbjelpa dig bort, :nnan jag sjelf reser — så tror: jag icke, att du bör finna det isärdeles svårt, Botten. är fast och jemn; håller du dig stadigt vid kanten, är let föga fara föratt!du snafvar.. Framför allt bör du icke brådska för mycket. Tag säkert fot. fäste, håll. dig väl fast med händerna vid klippväggen, på sidan, och ailt skall gå väl, Vägen tycktes verkligen icke vara så svår, ty medan han ännu talar e,ställde han henne torr och-välbehållen. i en;grotta, som var temligen stor och fick en svag belysmng genom en annan remna i klippan; hvilken icke kunde märkas utifrån. 2301 Constance såg sig förvånad omkring. Den lilla strömmen: som så bullersamt och stojande inträngt i denna grotta, smög sig nu stilla: längs dess ena sida och försvann vid en krökning, som bildades af en utskjutande klippas! Planen, der hon stod, var jemnytorr och sandad, luften. frisk och ren, utan att vara kall. Men-hvad.som mest fästade hennes uppmärksamhet var.dock några föremål som vittnade omatt grottan förut varit bebodd af menniskor. : Der fanns ett stenblock, hugget i fyr