Aftonbladet – 8 augusti 1860, sida 2

från att rycka fram. Af denna orsak hafva de icke allenast besatt Milazzo, utan. äfven gjort det starkare med nya verk och, dit förlagt en så stor besättning, som det möjligtvis kan rymma. Det. ansågs såsom en förpost åt Messina, som i sin ordning blifvit utvald till en ny operationsbas på ön. Det var i detta fall särdeles nyttigt under -det förra upprorskriget och så tros det ilifva äfven nu. Säkert på väldet öfver hafvet och således i besttning af ständiga förbindelser med moderlandet, kan Messina, med sina starka fästningsverk i hamnen och på molon, anses vara ett oöfvervinnerligt hinder för en upprorshär, somjicke kan vara synnerligt , utrustad med belägringsartilleri.. Men. som neapolitanarne nu känna sig starkare än förra gången, hafva de icke allenast besatt fästningen, utan äfven sjelfva staden. De. bafva endast öfvergifvit stena på höjderna, emedan de icke kunna försvaras. Genom stadens besättande kunna de också . sammandraga en betydligt större truppstyrka än eljest. De samlade der icke blott Girgentis, Catanias och Calmanisettas besättningar, utan några tusen man: af-Palermos besättning, som från moderlandet skickades dit; så att, om man får tro uppgifterna, icke mindre än 14—15,000 man äro der, förlagda. Dessutom bade man 1500 man såsom-besättning i Milazzo och en mindre styrka i Gesso. Då Palermos eröfring afgjorde ödet för större delen af ön och-de flesta af neapolitanarne besatta punkter strax derefter utrymdes, insände det ena distriktet efter det andra sitt erkännande af pfovisoriska regeringen och förband sig att lyda dess befallningar. Provinsen Messina dröjde icke att följa exemplet. Eturu provinsens bufvudstad hölls. besatt af fienden och vägen vesterut till Milazzo ännu sar i bans våld, räckte hans makt och inflytende dock icke längre än yftersta spetsen af bans bajonetter, och strax utom bans positioner kunde man redan för en månad. sedan se trikoloren svaja. Likasom i de ändra provinserna konstituerade sig äfven Messinas hemI:za revolutionskomitå till ett permanent säkerhetsutkott, som till sitt säte utvalde Barecllona, ungefär en fnil vester om Milazzo. Scdan dess underdånighetsförklaring inkomnut. till provisoriska regeringen, utnämndes en guvernör, som skulle ordna; styrelsen och dessutom så mycket som möjligt enrvllera och, beväpna befolkningen. Oaktadt alla svårigheterna har åtskilligt blivit gjordt i den vägen, men naturligtvis icke så mycket, att befolkningen kunnat utan bjelp förjaga neapolitanarne ur deras positioner. Här, likasom öfverallt annorstädes, behöfdes det norditalienska elementet för att organisera och koncentrera folkets krafter. Det var isynnerbet derföre, som general Medicis kolonn fick i uppdrag att öfver Termini och Cefalu rycka fram längs efter norra kusten, och som han sjelf utnämndes till högste befälbafvaren i hela provinsen Messina. Under det att vår kolönn tog vägen genom öns inre, och brigadgeneralen Bixios kår tågade utefter öns södra kust, kom Medici den 12 Juli till Barcelona, som dittills endast blifvit försvaradt af halft organiserade skaror. Något bättre bevis kan icke gifvas på de neapolitanska befälbafvarnes i Messina räddhåga eller brist på förutseende, än att de bör obehindradt läto en karpa till ännu en ny: kår bilda sig, då de dock med en dagsmarsch bade kunnat förstöra den. Om man får tro hvad som säges om Messinas besättning, skall denna försummelse dock mindre hafv.. varit befälhafvarnes än de underlydandesfel. Det kan icke betviflas, att ju starka tecken till insubordination visat sig inom den neapolita ska hären, och isynnerhet bland officerarne, af hvilka måvga — vare det sagdt till deras heder! — börja förstå att detär en usel sak de kämpa för. Enligt trovärdiga berättelser eger en fullständig partidelming rum der, ett parti, ett visserligen mycket litet, är för det gamla systemet, ett annat hyllar författningen, och ett tredje, det italienska partiet, allt hvad som eger hufvud, varmt hjerta och bildning. Att med ett sådant sakernas tillstånd det icke skall falla. sig lätt att upprättbålla krigstukt och gifva hären kraft till anfallsrörelser, förstås af sig sjelft, och det är til: och med sannolikt att just Jet till stor del förhindrat alla rörelser mot Barcelona. Jag är så mycket mera fallen att tro det, som alla den sista tidens händelser bekräfta det. Så länge det blott fanns oregelbundna ska. ror i. Barcelona, som behöfde så väl vapen som organisering, var det likgiltigt, om de lägo 1 eller 10 mil från Milazzo, då de naturligtvis aldrig kunde våga något anfall mot denna position. Vid Medicis ankomst blef detta dock annorlunda. Med mindre än en dagsmarsch kunde hans kolonn uppnå stora vägen bortom Milazzo, isolera denna förpost och afskära den från alla förbindelser: Om neapolitanarne dock varit i oomtvistad besittning af hafvet, hade sådant gjort mindre, ty då bade de icke allenast kunnat i betydlig mån försvåra. alla operationer mot Milazzo, utan äfven förhindra kårens marsch på vägen titt utefter hafvet. s Afven i detta afseende förändrades dock ställningen, då ångfregatten Veloce gick öfver t:ll Garibaldi, hvarom telegrafen säkert redan underrättat eder. Knappast hade skeppet komrit till Palermo, förrän det utsändes på sin första kryssning och borttog ångfartygen Duca dAlba och Elba med trupper och penningar för Sicilien. Enligt uppgift från Neapel befarade man der, att Veloces exempel skulle följas utaf flera fartyg, på samma gång det skingrade neapolitanarnes fasta tro, att de obestridligen vore herrar öfver hafvet, Så fick fregatten Fulminante befallning för ett par dagar sedan att eskortera två franska handels