och snärjas 1 detta nät af falsk filosofi och dålig moral. Dålig moral! upprepade Reginald. Jag tror, Sir. att ni ej uppfattat boken rätt. Jag har su snart läst den till slut, och ej en enda mening har jag fuanit, som icke varit full af den högsta, den sannaste moral.n Då jag talar om omoralisk syftning. sade mr Gibson, så menar jag att den är stridande emot religionen. Häri måste ni säkerligen åter misstaga er, sir, fortfor Reginald bestämdt, men aktningsfullt; ,ty jag har aldrig erfarit en relig:ös känsla förrän jag lä te denna bok. Jag skulle våga påstå, att författaren har en ganskajfast tro.; Kan väl vara — kan väl hända att han bar det, på sitt viss, sade rr Gibson; det vill säga en sväfvande, obestämd känsla för Gudsdyrkan — hvad man kallar naturreligion, men. han begabbar den uppenbarade ge: neri. Förlåt mig, sir, sade Reginald — i denna bok åtminstone begabbar han ingen religion; han anser deremot hvarje lära, som med värma omfattas, vara värd aktning äfven af dem, hvilka ej bekänna den som sin tro. Ja, det är just denfia punkt som jag skulle vilja rätt förklara för er, sade den gamle mannen med liflighet.. -.Den menniska, som predikar vördnad för hvarje Gudalära under solen, kan icke hafvanågon rätt fast tro i sin egen. Blotta namnet på denna bok säger nog: Hjeltars tillbedjände!, Hvad Gudsfruktan kan den man hafva, som vore i stånd at dyrka skapade varelser, de må stå huru tögt som helst? Dyrkan tillkommer endast En!s SR j Ett drag af ogillande spred sig för ett ögonblick öfver Reginalds ansigte, men han svårade snart och med fullkomligt lugn: Har ni läst denna boks-sit?, hd 4 a ; Gud förbjäde :att. en andåns mansårilla skulle atvända sin tid här på: jordenjsattban läste atheistiska böcker! svarade den förre. (Forts. följer.)