mn STOCKHOLM den 8 Aug; Vi lefva här i landet i ett halfmesyretnas itidehvarf. Talrika förslag bringasåDbane, åsyftande att bereda klokhetens, rättvisans och humanitetens bud ett erkännande uti våra institutioner; våra lagår. Mar uppdrager åt lars detsi framstående. män ätt i förekommande ämneni sig utlåta; man rådfrågar alla tiders och länders erfarenhet, och man åstadkommer lagl och! organisationsförslag, som lofva att lända landet och nationen: till gågi och heder. Men olygkligtvis måste man se det ena efter det andra-af dessa förslag stranda.:på det mötstånd, som okunnighet, fördomar och skuggrädgla, eller ett envist ocK fanatiskt fasthänganfle. vid alla bestående förhällanden; innes bära de än den störstå orättvisa, de gröfstå missbruk, här i landet förmår uppresa möt snalt sagdt hvarje förbättring. Icke sällan är emellertid orättvigan alltför skriknde, missbruket för mycket i ögorien falk lande, för att icke något inåbte åtgöras; orm ej för annat, så dock för att tysta ,skriketn, såsom man i förmående kretsar hös oss vanlige, benämr er yrkandena på förbättringår i samhällsförbållandena.; -Men hurä ftillgår detidå i de allra flesta fall? Jo, af det med storj möda och omsorg utårbetade förbättrings: förslaget tager man ett fragrhent, hvilket; ryckt ur ditt sammanhang, måhända har tinga eller ingn betydelse; en partiel förändring: påbjudesj och dermed förmenar man sig ha-genommförtj en. reform och hoppas; att åtminstone för ett eller annat årtionde icke vidare blifvaroroad et. området... .Men saf det öfverklagade qvarstår ofta det väsendtligaste, och Ber neråtioner sköla måhända få dragaås dermed; innän ånyo ett tuppfjät blir uttaget till ytters ligare och verklig förbättring. t rsaken. till, detta, bedröfliga förhålland måste otvifvelaktigt till en. del ligga uti ber skafenheten af vår s. k.. folkrepresentationy hosi hvilken folkets tänkesätt och önskningar så fällan, förmå, att göräsig gällande; men-till ickå ringa del måste den äfven sökas derig att de; flesta af dem, som till:följd af.sin ställning utöfva ett bestämmande inflytaride på lagåtiftningen. och den sociala, utvecklingen, sakhas antingen, den klara blick, sorn; fri från föråomars och klastintressens töcken, förmår uppfatta en Jagstiftningsfråga ur synpunkten af ållas gemensamma rätt och bästa, eller ock, omjen sådan blick finnes, det mod, som vågät, sandt den viljeoch handlingskraft, som förmål genomföra ett helgjutet och genomgripande, förslag. eraf detta ständiga undanskjutande af reforiner, deraf detta idkeliga småfnaskiga lappande; som karakteriserar vår lagstiftning och sonå inskränker nästan allt hvad vi i denba väg förctaga ull blotta halfmesyrers 5 ill,ide många exempel idetta hänseende, nu:.pågående riksdag redan emnat, har i dessa dagar blifvit lagdt ett nytt, genom det slutliga öde, om träffat förslaget om .santagarnidesaf ny lag ängående äktenskapsskilnad: En i riksdagsman s, hr Staaff, hade framlagt ett förslag i ämnet, hufvudsakligen öfverensstänmande: med lagkomitens och lagberedningens... Det var således någonting Helt, något fullständigt; någonting som i sig innebar en tanke, ett system. Det var också alltför. myeket för vårt lagutskott, som fann varsamhetend icke tillåta antagandet af, en helt och hållet ny lag. Men utskottet, som aflåtit ett ypperligt betänkande i ämnet, tilltrodde : sig dock att gå så iångt, att det föreslog: dels att några Af de omständigheter, som för -närvarande få anföras såsom skäl för att hos !K. Maj:t begära äktenskapsskilnad , hädanefter skulle få utgöra skäl för ;domstol, att döma till, skilnad 1 äktenskap, dels. att den öfverflödiga och olämpliga samt till dryga kostia der, föranledande varningen inför domkapitlet såsom vilkor för skilnad till säng och säte, skulle afskaffas samt domaren dessutom berattigas att vid äfventyr af fängelse förbjuda -makarne att hvarandra besöka under den tid de järo skilda till säng och säte. ; iksståndens beslut utföllo olika öfver de olika delarne af förslaget. Adel och prester förkastade den förra delen, eller den som egentligen afsåg en förändring i lagen om äktenskapsskilnad. Den åsyftade förändringen. var dock ingen annan än ätt göra till en, rättighet hvad som nu är beroende af nåd, Kvars sökandehos konungen medförer omgångar och kostnad:er, som nästan helt och bållet urestänga den mindre bemedlade från möjligheten att taga densamma i anspråk. Genom detta de båda första ståndens afslag vat all fråga härom för denna riksdag definitivt förfallen. Sednare v:elen af förslaget, hvilken, liksom förra.delen, biföl!s af borgareoch bondeståndeh, blef deremot af adeln återretwitterad, melan prestestindet antog en reservåtion, som bibehöll varningen inför domkapitlet. Frågan hätom ;kunde således. ånyo upptagas af utpå 3 3. NM