Aftonbladet – 8 augusti 1860, sida 1

dulskulle skrifva till någon annan än den du älskade. Men hvem drjdå denno rr Sthediby, om det tillåtes mig att fråga jderom?n.. ; Han är den läkare, som skötte min far under hans sista Sjuköm5, svarade Constance, sorh åter försjönik d-saminiä allvar som vanligt. Flån är dessötom: der ende vän, som förblef sigj dik, -då det blef kändt att-jag var fattig i sjället för-rik:si Deh ende-vän?, upptepade Reginald med en Hoörskande blick: -Jag önskar. att du äppinf ville säga mig -ålit.. Detvbär ej af ny-: fikåoket jag frågari? Var det icke ännu en vän. tillj sorm icke villeröfvergifva dig?. vå lag ap förstår hvilken du -menar,, svarade Cohstance tveksamt och rodnande; -han: var utrikes och visste intet om -hväd som händt. Och Häng vännerhans anhöriga — voro de borta? fortfor hans z an har öj någon mera anhörig än sin mor; lefver,,; svårade hot: El 4 Vände också kon dig ryggen under motgåågens dagar?; frågade han. Tvinga mig ej art besvara alla dessa frågol, Reginald utropade: Constance och utbrast 1 ti ; rat. : å Jag skall ieke göra dig-flera frågor, min: dyfa väfi — jag vet redan: tillräckligt; nu, sade Reginald och började tankfullt.gå af och andi rummet — en vana som han. förvärfvat sedan-banbörjade arbeta: fi SE : ter att således hafvaärgåttnågra slag; stannabe den unge. manden! framför. Constance; upblyfte hennes hufvud genom att lägga kandef under hennes haka, såg henne stadigt i ögbuen några sekunder och-kysste henne all-; valsamt på pannan samt bad henne skyndsamt skåifva sitt bref, ty han önskade snart spela föl henne. 2 i vodr Då jag rätt tänker på sakenn, sade Reginald, Wwider det Constance lade ihop brefvet; våre det bäst att du ber:honom innesluta sitt svår i ett kuvert till mr Gibson. Mr Ravenscröft skulle känske anse det lämpligt att bes bålla svaret. Men det skulle mr Gibson ju finna under