Aftonbladet – 7 augusti 1860, sida 3

ÖSTERRIKE. Kabinettet har bifallande besvarat franska regeringens Hemställan omv Spaniens supptas att detta medgifvarden icke må af vandra makter anses somsett prejudikat till: deras tötdel. De större tidningarne instätvma. med der tedte cordiale trellar dev begge tyska: stormakterna kommit tillstånd: genony-mötet i Peplitz. q I Terbeser-banatet,; Bacska öch Syrmien, ha de: inkemska språken -blifviv) tillerkändes lika rätt, så väl vid de?förvaltände-verkersöm vid lomstolårne; meddet tyska: ITALIEN. a G.efve Cavour hade, vid öppnandet af underhåndlingarne med. de neapolitanske full mäktige, framför allt fordrat Siciliens utrym-: mande af de neapolitanska trupperna. Först sedan de fullmäktige hade tillkännagifvit, att honung Franz hade antagit detta vilkor och medgåfve Siciliens utrymmände; hade Victor det. Men då det gifna löftet ej uppfylldes att Garibaldi, sedan han intagit Milazzo, kunde utan betänkande tåga till Messina, samt att han efter stadens intagande kommer att sträcka sina operationer vidare. Constitutionnel beden 23 Juli; således tre dågar sedan Garisen om detta konungens beslut. Tidningen Union förmäler, att grefve Caförsäkra sig om ratazziska partiets understöd. En sardinsk eskader. har begifvit sig till Milazzo. Kejsar Napoleon, som skall företaga en resa till Nizza, lärer derunder komma att sammanträffa med. konung Victor. Emanuel uti Monaco. Prinsen af, Cårignan skall hafva uti en skrifvelse ;till grefven af Syracusa gifvit horom rådet. att lemna landet, äfvensom prinsen sökt öfvertyga honom att neapolitanska trönens fall är sannolikare än det kungliga partiets framgång i dess sednaste bemödanden. Grefvinnan . Laura Mantegazza från Milano är föremål för stor uppmärksamhet, i anlednidg af hennes uppträdande i nationelt intresse. Den ädla damen hade redan 1848, efter fäktningen vid Cuneo, upptagit och underhållit de sårade garibaldianerna uti sin villa vid Lago Maggiore. Nu har hon fått den iden att bringa den, garibaldiska kokarden på modet, för att anskaffa penningar åt Siciliens befriare. Denna kokard bestir af Garibaldis bild, infattad med nationalfärgerna. Hvarje exemplar säljes för en francs, och hela kokardfonden tillfaller Garibaldis armå. Från Padua berättas, att ställningen uti Österrikes italienska besittningar antager en a:lt mera hotande gestalt... Men regeringen å gu sida gör allt för att sätta Venetien i det ästa försvarstillstånd. Peschiera kan ej mera igenkännas, uti ett så imponerande försvarstillstånd är detsamma försatt. -Befästningsverken hafva helt och hållet blifvit förbättrade cch fullkomnade. På Gardasjön är bildad en frräfflig flottilj med ett motsvarande antal kaponbåtar samt en sträng förpostoch pat ulltjenstgöring iånördnad.. Fortfarande ars I ctas på. ytterligare befästningsverk. Vid Maånt:.2, som -hufvudsakligast,.har sin styrka uti ds unläggningar,shvarigenom de--omgifvande akterna sättas under vatten;: har vattenledr piskanalnätet blifvit ytterligare utbildadt; ä vensom fästena Pietall och Curtatotie blifvet förträffligt befästade.., Detsamma är. hänIsen med: Verona, -hvarestrett stort och. än.målsenligt fäste: blifvit uppfördt; -hvars:afad riman förut futmit mycket känbar: i Venedig har, isynnerhbet mot sjösidar, HN asbitemmppförda; och många andra åtgärder v titögnpa, för att göra, platsen försvarbar. Vicserligen är markens beskaffenbet,, särdeles tuvpvåtshafskusteny, icke synnerligt gynnsam. Emanuel gått in P1 att skrifva till Garibaldi och uppmana honom att ej angripa fastå lans baldi redan intagit platsen, meddelade den officiella neapolitanska tidningen underräftelvour söker, genom justitier:.inisterns förmed: lag, försona sig med Ratazzi, för att sålunda it starkt befäöstadt, flera nya fortikations-,,, gande I stormakternasråd, under förbehåll! balfofficiellä preussiska i försäkran; att: en enså den neapolitanska sidan, inser man lätt) rättar, att konung Franz visserligen gifvit befallviogen att utryrima Milazzo, men först 1 anläggandet af:festa byggnadergsemed och löså, sandiga Kafstotten försvårar dylika diggningar, men mycket är dock gjordt ock änu mera, kommer attgöras, om regeringen. .; 1 tott förunnas tid dertills;. Meni,om. man — r korrespondenten: — frågar mig.-omjag, irsvarsätgärdet, Kan öfverlemna? mig åt den siksa tillförsigten, alt Österrike skall våra i sånd att med framgång försvara sina återståendestalienska besittningar mot hvilken fierae 7 om helst, så måste jag, såsom god österri. till min Gjöpa ledsnad svara nej, ty vår tiga, tappra armå kancej mera igenkännas, nedslägen öch demoraliserad är -densamsnå. Folk, som ;förut skulle hafva tillrättavior: t hvar och en, som blott häntydt på möjheten af österrikiska härens besegrande utaf hvilken fiende somhelst, gifva nu vankelmoligt luft åt Sina farhågor, att det väl ännu kan inträffa, att den kejserliga hären, genom revolutionen . och dess följder, komme att vortjagss. från Italien. Så långt är det då verkligen, konirmet med denna herseliga, stolta, 1 och med af sina fiender beundrade arme! betraktande af alla dessa befästnings-och 16 Med oändlig smärta, ja med djup harm, må4 ste hvarje: fosterlandsälskande österrikare åse hvilken olycksalig, förbländving denna ståtga, armå systematiskt förstöreg. Det har dock sednaste tiden icke saknats tillfälle att mta. lärdomar och vinna erfarenhet, och ssa lärdomar hafva varit bittra nog för ätt upt inpräglas i mitmet, men likväl hår man ke lärt något, ja icke det allra ringaste af nnarerfareohet! Befälet, rått, obildadt och skunnigt :som tillförene; gör allt för att förspilla sista återstoden af förtroende hos sina underordnade. En stel kasernhjelte gäller i iessa., oförbätterliga, tjurskallars ögön mera in en duglig, intelligent, Krigare, De odugz-,, iga generaler, hvilka förut, uppfylldaaf blygs.: sej, Hade dragits sig: tillbaka och: darradelika :