Aftonbladet – 7 augusti 1860, sida 2

Du har ej sagt mig hvad som blifvit af det. sista brefvet, sade Constance. Såg din far att jag lade det på marken? Nej, svarade Regmald; jag skall säga dig allt. Jag gick nyss till mr Ravenscrofts rum med: en förteckning på böcker, som jag önskade erhålla från London, och medan jag var der kom postmästaren in med ett bref, som ban sade att klockaren hade bittat på kyrkogården och . hvilket han tyckte var skrifvet med samma stil som de, hvilka hans välborenhetv hade befallt honom lemna till sig. Allt detta pladdrade.ban om, utan att märka min närvaro, och hans välborenhets kunde ej genom något tecken tysta honom. Jag såg aft utanskriften på brefvet var af din hand och försökte att tillegha mig det; men just då jag räckte ut handen derefter kastades det i elden af min... nej, jag vill aldrig mer kalla honom fader!... af honom... mr Ravenscroft. Jag säger dig, Constance, att knappt de förfärliga följderna af mitt sista utbrott af raseri kunde sätta mig i stånd att beherrska mig. Jag vågade af fruktan derför hvarken tala med honom eller se på honcm, utan gick blott hastigt mina färde. Och nu kan du : väl ieke längre undra på att jag var uppretad ? Mitt största ämne till förundran är, att du så kunde beherrska dig), sade Constance. Jag måste göra det, Constance, sade han med en suck, så djup att den nästan ljöd som en klagan. . Besinna hvad jag redan har brutit under ett sådant utbrott af raseril Denna tanke följer mig alltid, och förr vill jag bita af mig tungan och hugga af min högra hand, än hafva ännu en sådan börda på mitt minne. Du har ju redan gjort dig någon skada I utropade hon, då en blodsiåroppa föll ned från hang. skägg. O! Reginald! Hvad har du gjoit? Åh, det är blott min läpp som blöder,, svarade han lugnt. Jag bet mig i den för att hejda min vrede. Du har ju nästan bitit tvärs igenom denx, sade honämed ögonen fyllda af tårar och torkade bort blodet med sin näsduk. — 3.