Aftonbladet – 4 augusti 1860, sida 1

ska tydligt. Se efter henne! sade hon och pekade åt den sidan af bädden, der gestalten hade visat sig. Har hon fallit på golfvet? Ligger hon der ännu? Ack, hjelp henne för Guds skuld! Bry er icke om mig — jag än nu åter alldeles bra. Hvem talar ni om, miss? frågade den förvirrade hushållerskån. Här finns ej någon. Ni får lof att vare lugn och ej gifva vika för sådana griller. Det var icke någon inbillning, svarade Constance med säkerhet. Jag såg hennes ansigte lika tydligt som jag nu ser ert — och hon såg döende ut. Det var — jag är all: deles viss att det var — att jag såg den första mrs Ravenscroft — Reginalds mor! Herren förbarme sig! . skrek mrs Sweet man. Hon har sett ett spökel Nej — det vär intet spöken, sade Constance, det varen lefvande — eller, rättare sågdt, en döende qvinna. Jag kommer nu ihåg att när den vadsinniga sköt, hörde jag ett rop från yttre sidan af dörren och derefter ett slag derpå— troligtvis en signal till Reginald. Hon måste hafva stått utänför dörren, och kulan. sedan den gått igenom min arm, slagit hål På dörren och sårat henne. O, himmel! skola då denna familjs brott och elände aldrig taga slut? Den bekläganvsvärde ynglingen har tagit lifvetoaf sin egen mor! Jag är säker på att detärs hon, men jag måste se hennes-portätt och hafva säkra bevis innan jag talar vid Reginald. Ack, ack! hon vet inte alls hvad hon: säs ger! ropade den gamla, beskedliga frun och obh sökte förgäfves himdra Constance från att stiga upp. Honskåll säkert gå och taga döden på .sig, och jag kan icke hålla henne qvar i bädden., Jag yrar ej, mrs Sweetman, sade Constance så lugn som hennes djupa oro tillät