Angelägen om att. förekomma något vidare tal i detta ämne, hvilket blott hade kunnat leda till upptäckter, rmenliga för den sjuka, bör. jade mrs Sweetman nu sina anordningar för att lägga om förbandet på den sårade afmen. Lyckligtvis gaf den godt hopp om förbättring, men Constances vårdarinna ansåg det dock vara allt skäl uti, att hon skulle hålla zig till sängs äfven denna dag.. Många voro de oroliga frågor om den sjukas tillstånd, som under, dagens lopp gjordes. utanför dörren af mr :Ravenscroft och Reginald, men den förra satte icke i fråga att få kommaiiny, och den sednare var äfven enligt. Constances bestämda vilja utesluten. e Den dödsbådande sången hördes ej åter under. dsgens lopp, och då natten :kom,: gick mrs Sweetman till hvila, i det hopp att .den ej vidare skulle förskräcka henne. Constance deremot hade ofta tänkt på. den och med längtan att åter få höra de. sällsarama, ljufva, drömlika; tonerna. . Till. följd af.en oförklarlig ingifvelse hade hon förbundit denna musik med det obekan:ta ansigte, som så underligt hade stirrat på henne genom de halföppna fudinerna len. föregående i natten;. och. nu, Jå hon redan hade tillslutitsina ögon; öppnade on: dem ovilkorligt åter, för att se om icke det mörka ansigtet var på sin förra plats. Rummet var dock tomt. Det var blott återskenet rån elden i spiseln som dallrade emot dör en till ett stort, gammalt klädskåp vid vägsen. Hennes ögon slöta sig. hårdt, och hon lrömde att luftandarnas musik ljöd sakta för rennes öron, då dessa toner verkligen framträngs ie så tydliga och sånära,tattihonihäftigt väckes deraf... Eolsharpan —om det verkligen yar n sådan — tycktes vara i samma rum;. snart flägsnade sig dock den mystiska Ne 3 (Forts. följer.