Aftonbladet – 3 augusti 1860, sida 1

ippskrämda att kunna gå till hyila, och dessatom fortfor den stackars mrs Ravenscroft.att skrika hela den långa, förskräckliga ,natten. Den bushållerskan, som, då var här — det hände innan ng kom, ,som. ni vet, miss — gick upp och frågade om hon skulle skicka en af karlarne efter läkaren, men mr Ravenscroft . kom i ett sådant raseri, för det hon blandade. :sig, i. saken, och. såg så fruktansvärd. ut, att hon icke, om det än hade gällt henhes lif, skulle vågat säga ett ord. vidare. Två af stallknektarna ;gingo flera gånger ,under natten upp till Oliviers dörr och. alltjemt brano-rhans Jjus och de hörde hans röst; som om han bad, hvilket han säkerligen också gjorde. Ni kan väl tro att allt folket var mäkta förskrämdt, ty när de började berätta hvar och. en gina iakttagelser, och somliga sade hvad de hade; hört Olivier säga, och andra att. de, hört mrs Ravenscroft skrika: Mina. barn! mina barn! och Gift! samt många, andra ord, som vittnade om att någonting, grufligt hade händt,. så trodde alla fullt dch fastsatt de tre gossarnas vålnader-hade visat sig, för deras mor.och att. Olivier, som örst kom springande, äfven hade .sett, dem. Hyad som ännu mer stärkte dem i denna tro. var att då han om PIOrganen kom ned, så RS håns -hår blifvit -alldeles., grått. Dagen örat var han en fryntlig, man, med frisk för och Korpsvart hår, men ifrån, denna, stunc sågs. plärig hv sans färg, på hans kind, fer ett leende på hans mun, och håret hade denna morgon. blifvit just så som Di nu sel tt det ärp gi i Nåväl,hvad hände vidare mrs Ravensoroft?, frågade Constances; hvars djupaste deltagande plutytt väckt för denna tåliga och veka. qyin: Hon upphörde med sina jemmerrop med denna natt, svarade mrs Sweetman, men hen.