ställen inne i sjelfva staden. Det finnes näppeligen någon stad i hela verlden, som jemförelseviseger att uppvisa .en sådan. mängd gu ertiga stiftelser, underhållna genom friillig8 bidrag; ingenstädes göras så jättestora scksölikartade ansträngningar för menniskors väl, och ingenstädes finna ädla, bumana ideer en..Jdifligare.. mottaglighet . och. större. beredvillighet. till uppoffringar än här, likasom ,äfven: otaliga menniskors anletsdrag, och der rassshufvudens form! visayvattsracen är motstagligiför och låter lbdavsigvaf skön, mensklig tanke. Men jag tror att ingen rätt förstår detta uttryck ; likasom ingen har approxirativt riktig! föreställning jom Londön, innan. han varit i en af de skolor, som. mr Ellis upprättat med en, kostnad af 205000 på; i.en, af dessa anstalter, der frigifnia förbrytäre, under ledning af.en sådan man som mr Nash, anstränga sig för att förvärfva nytt lif, på ett af dessa söndägsmöten, der de te tigaste och mest öfvergifna samlas, i sällskap rage brad Org och ofta förnamt folk på en, .thetillställning..med sång, föredrag, samtal samt i dormitoris, ragged-school-unmons-0.: s. V. I.dössa anstalter träffar tivan. ej allenast män, utan, äfven .dvinhor,, som lefva för em ide, utan att för öfrigt afstå sim ställning.i samhälletso6h man tblifoder benägen att sätta tro till det yttrande, som för ett par år sedan stöd i Times, att i intet land finnas så många vinnor, som af ideella mötiver förbli ogifta. tid möter man dem så till sägandes I Ae RA STAG AE SR AE SÖ LA a a ue meller mäskeradesissällskapslifvete. Detta är ju ej): hågonting nytt; i alla länder kan mät finna, Att Både det. onda och det goda anlägger kon-: ventionel mask; men jag: har nt blott att förtälja om förbållandena, här. .. År. ,1852 gjorde jaghär: bekantskap: med3 ensmaiden lady — 1 den vackra engelska benämningen på en gammaF mö —--; hon, hade rykte ön sig att Vara rik, snål ocH satirisk, Mån berättåde om henne, att hon i sitt sjuttonde år varit förlofvad; men hennessfästman shade så småningom börjat föredråga hennes syster, och slutet blef, att systern blef gift med honom. Både systern. och--han voro döda: och hade lemndat efter: sig ettbärnjr em sony som fick anställning. i kolonierfa. Alltifrån denna tilldragelse hette det, att:den ifrågavarande damen blifvit menniskofiendtlig; och man vände sig, sällan elleraldrigtill Hehnie, här det var fråga om att. göra godt. När. jag sammanträffade amedhennej intresserade hon mig mest derföre, ått-hon hade ögon söm liknade Sören Kirkegaards. Hon begrofs några få dagar innansjagkomrhit,-och nu,är det uppägadt, atthömejs blott ständigt dragit försorg ora sin systerson, utatl äfven stiftat och under en lång följd al år underhållit en anstalt för faders :och..moderlösa. barn.i sin. födelsestad; pir afsides belägen Provinsstäd. I -Frånsbegrafning till bröllop... För ett.. par dagar sedansskedde här en: vigsel; -hvartill också knyter sigefi histöria, hvars intressantaste .del dockligger 15 år tillbaka i tiden,, Man föreställe sig en londonsk-dimmigeftermiddag — men nej, man kan ej föreställa sig den. ..Nu har jag visserligen varit här ofta och sett fult väder, men ändock. blef. jag. i måndägs, då jag reste in från Sydenham, öfwerraskad af den dinima, som låg öfver staden och som man.sade-migsliknade en höstdimnfä! Dess skännerhärken äro ej blott den gulgråa, foktiga, tjocka luft, som gör stenarne på bron ;hala och. kåsta en slöja öfver äslågorna; utav äfven-.den: shämmadej spökfika tillvard; Kväri der inhöljer stadens öerhörda, lif, och dess. verkan, på sinnet, som i örjan söker taga det hela som en. saga, men snart böjer sig under encobeskriflig:melankoli: Nåväl, i ett. dylikt vader sätto er eftermiddag;för femton år sedan två. köpmän tillsammans på ett litet koiitof i City: De hade båda kömfilit såSöm frätmitgar till Lonon och.;hade,.sträfvat sig fram med olika cka: Det ene var i liflig verksamhet och påtvägitill välstånd) den midre vaiskonkurs-) messig, och han redogjorde nu för sin ställhing för sin vän ocK förklarade, att han ej ville lefva längre. Mänhef tog detta för ett utbrott af ;detssvårmod,.som dimman alstrade, beh, sökte trösta honom; men den andre svar ade: Det är fåfängt; jag har kämpat nog, jag rr efter; minsbortgångna makas;salltsedan ped harojagskäntpåttain uppgift här i lifvet är till ända. — Vännen frågade: Men ditt. barn? .I-alla.de -papper: du hän. lemnat migtsfinner jag ej ett-ord:om dimdlilla dotter; ikvär är hon?lal Derföres går jag bort, sva: rade den, andre: för de faderlösa sörjer Gud... Det.-varsomöjligt-för vännen. att få, någon:ans nan upplysningy:ochham: gickschemsi iden fastätroh)7 att. den ändre ej I neHat) allvafligtortedsittstål? on sdödehv Följande morgon. var mannen död, öö6K i: hans efteflemnade papper fanns ej ringastö hänsyftning på barnet:sr Har? hade gått bort! med den besyninerligä föresatsen; att låta Gud eller —såtom andra Iskulle säga ödet bli barnets endabeskfädare.! Ett halft år förflöt; dåfick vännen emddgrbesökvafren hustru frånclans det, hvilken sade att hon Haft ett barn ism vård, att pengaffietilldess: utderkåll uteblifvity att Ho erfåritattfadren var död samt slutligen bestämt sig. för att insätta barnet på fattigförsörjningen stel der hade det insjukät; och.hon bade användt er, hel-dag i Lon-on sförratt:uppsökajnågon, som varit bekant med demsaflidnessvVännen begaf sig genast åstad på jernbanan ut till fattighuset. Då han stod vid Londön Bridge och väntade på banom detta varit nödvändigt, för vinnande af det störa mål, somr syntes vara det enda, för vars ernående. han vlefåey sonens suppfotran och Lildåhde till a PR någorlunda ärdigtö sätt. kunna? fylla p som familens hufvudman. Småningom ocksgasdvis vni dergingo dock dessa åsigter en ddring, Hans besök i läsrummet, hvilka förr alltid