ingendera af dem skulle vända bladen, i hen nes: nötbok, utan vara på behörigtafstånd från fortepianot, och detta-.under;sförevändning. at! det plågade och gjorde henne nervös om nåom afinän person såg i hennes notor medan hört spelade; Så högt de bådaväfven-älskade musik, vAfo de emellertid icke alltid nöjda härmed. MrRavenseroft spelade gerna schack och Cohetancevar skicklig deri; följaktligen ville också Reginald lära sig det ochsaått bredvid henne föratt följa speletsgång: Dettc gick -bra fören liten7 tid; men snart visade rynkade pannor och: häftiga ord; att: ny an: ledning till: svartsjuka hade uppstått; och hennesställningsc då kon var på en gång anledningen tills -derasvtvist och den försonande rincipenss— blef calltmersvår ochobehagl:g: thädekostat bennermycken uöda att ör rekommaensuppenbat tvistremellan far: och sonsockdehnadågs.sorgespelivaroblottsdet slutligasutbrottet afrenstorm som lähgehadt bötät-hentie.Hon önskade myeketvattkunns komma ifrån sim nuvarander platssomen der skådeersättning; hvartill chon sbade :förpligta sigaoch som hon ej: ett ögonblick tänkte på att söka undkomma gehoms någon juridisk spöetsfändighet; skulle! hatva medtagitsnästdn bela hennes:förmögenhet. Ett:annatoch vida stärkare skäl var: docksatt honsförvärfvat ier stor maktsöfver Reginalds sinne och :verkli gen håde lyckatssväcka kärlek förstudier och kunskaper hos:honom en!ttörstsetter ves tande, som snart skulle göra honom mäktig: att-mottaga andray mera passande lärares undervisning. I ett fallcallena tycktesobans själ vara urstnd att-emöttaga något intryck; Han kunde iekeyreller villesickes bysa inågot bei grepp. i religionen. : Oftåarbad:; Constance om styrkasochiien! högre ledning Satt vöfvervibna denna stora brist. :: Hon förebrådde: sig, sjelf bristandesnita detdvärfisom blifvithemnedemnadtj att: leda emiblind ochiförtappad själ. på frälshingens ivägis Och! nuyimedan hon låg vakenyotill.följdraf-smättan,afisitt.sår, jåterkallåde:hon för: sitt! minnehvarjetillfällesom honskadesförsprimat,, då. ett, ordsivrätta stan