Aftonbladet – 1 augusti 1860, sida 3

Folkskolorna. Till -Bedaktionen af Aftonbladet. Jag hade icke ämnat inlåta mig i något svaromål på den i Aftonbladet för den 27 sistl. Juli mot mitt tillgörande i folkskolefrågan intagna artikel, om icke några vänners påstötningar föranledt mig dertill, hvarföre jag ödmjukl. anhåller om plats för dessa rader. I hufvudsaken får jag öppet förklara, att jag hvarker sedan riksdagens början, eller långt förut, det allra ringaste ändrat åsigter i fråga om svenska folkskoleväsendet. Jag tror nu såsom då, att den Rudensköldska rotskolan, 1842 års folkskola och 1856 års högre folkskola mycket väl kunna gå hand i hand med hvarandra och fylla hvar sin lucka i svenska folkundervisningen. Men jag tror att rotskolan måste vara mera kommunens och den högre folkskolan mera de -enskilda familjefädernas ensak än det allmännas, samt 1842 års folkskola vara — icke, såsom artikelförfattaren herrligt uttrycker sig, den enda saliggörande, utan. — den hufvudsakligaste, den allmännaste folkskoleinstitution, den om hvilkens utveckling, statsmakterna i första rummet böra bekymra sig, och som varmast bör understödjas. Vid riksdagens början väckte jag motion om hela skyddsafgiftens — beräknad till 500,000 rdf — anslående till. folkundervisningens befrämjande. Detta lyckades icke vinna gehör inom höglofl. statsutskottet, som för ändamålet föreslog blott halfva denna afgift, beräknad till 260,000 rdr. I den af mig föreslagna fördelning ingick äfven 24,000 rdr till högre folkskolor, hvartill K. M:t dock, med kännedom af be hofvet, föreslog endast 18,000 rdr. I den fördelning statsutskottet uppgjort af summan upptages bland annat till förbättring af folkskollärarelöner 80,000 rdr, till rotskolor och skolväsendeti allmänhet 75,000 rår, till högre folkskolor 12,000-rår. I bondeståndet ville några talare nödvändigt hafva detta anslag förhöjdt till 24,000 rår, hvilket endast kunde ske dermed att löneförbättringsanslaget nedsattes till 68,000 rdr, och det var härom den egentliga tvisten utspann sig, emedan både jag och andra ansågo denna titel icke tillåta någonnedsättning, och den förra icke erfordra någon förhöjning, då under nuvarande statsregleringsperiod endast omkring 8000 rdr uttagits af detta anslag, hvilket således nu blifvit höjdt med oära 50 procent öfver det kända behofvet. Att jag vågade påstå det de, som påyrkade löneförbättringsanslagets nedsättning, i sjelfva verket motarbetade folkskolan, torde alt hafva fullt giltiga skäl för sig, åtminstone må gerna mina ord både i detta och öfriga med skolfrågan sammanhängande ämnen qvarstå i ståndets protokoll för min räkning. Det var alls icke af denna orsak jag på flera kamraters begäran hemställde om icke diskussionen i vissa delar kunde utgå ur protokollet. Vilja den eller de, som snart sagdt i hvarje diskussion se endast personer. men sällan sak, nödvändigt hafva sina ord qvar, så gerna för mig, och jag vill endast tillägga: kan len återremiss, ståndet beslutade, förmå statsutskottet att föreslå hela skyddsafgiften till folkskoleväsendets. ovefrämjande, hvarom jag dock hyser åtskilliga tvifel, nog skall jag såsom motionär i ämnet vara derör mycket tacksam. Kan detta ändamål icke vinias, så vet jag icke hvad som är vunnet med den ånga diskussionen. Stockholm den 30 Juli 1860. S. P. Rosenberg.