Aftonbladet – 31 juli 1860, sida 3

EA ER, SANERING ASAN Seen VESA AGTGUCK OCK Godefroy innan hösten tager slut, : UTRIKES Vi ha i dag bekommit tidningar från London af den 24, Paris och Briässel af den 25, Berlin och Hamburg af den 27 samt Köpenhamn af den 27 dennes. FINLAND. Andra sjöassuransföreningens i Finland direktion tillkännager, att teckningssumman för delaktighet allaredan vida överstiger 500,000 rubel s:r, och då, enligt reglementet, 300.900 rubel fastställts såsom minimum, så börjar itöreningen sin verksamhets-oktroj den 1 instundande Augusti. Andra sjöassuransföreningen har till hufvudsakligt ändamål att försäkra frakter, men äfven laster af trä, tjära, beck :och salt samt kaskoöfverskott. ENGLAND. Af sir J. Fergusson interpellerad rörande den syriska frågan, gjorde lord Jolin Russell den 23 dennes följande meddelanden i underhuset: pDå för någon tid sedan underrättelsen om blodbadet i Syrien inträffade, sändes order till amiral Martin att begifva sig till syriska kusten, der rådföra sig med konsuterna och, om så behöfdes, för att göra slut på blodsutgjutelserna, landsätta sina marinsöldater.: Sedermera ankommo ännu ohyggligare underrättelser. Den pascha, som förde befälet vr Dehbr-al-Kamar, lätt underrätta de i trakten derorskring bosatta kristna, att han befarade ett. anfall af druserna, och rådde dem derföre att taga sin tillflykt till staden. Då de kristna. infunnit sig i staden, rådde han dem, såsom han föregaf, på drusernas uppmaning, att utlemna sina vapen. De kristna gjorde detta, och deras vapen afskickades titl Damascus, men blefvo dock på vägen tagna af druserna. Pasehan lät bärpå instänga de kftistna i ett hus midt i staden. Der måste de qvarstenna :n längre tid Slutligen lät paschan sammankalla dem alla på en gård och öppna gårdsportarne. De med musköter och sablar beväpnade druserna inträngde nu och sköto och höggo -ned de olycklige. Blott ett par kristna undkommo och medförde underrättelsen härom till Beyrut, En person, som känner, landet och några af drusernas chefer, lät öfverala sig att begifva sig till en af dessa, för itt söka förekomma ytterligare blodsutgjutelser. Chefen försäkrade, att han gjort allt, för att bindra anfallet mot de kristna; men hans inflytande på sitt folk hade ej varit tilläckligt stort, och blodbadet skulle sannolikt fortsättas. På hemvägen besökte den ifrågavarande personen städen Dehr-al-Kamar! Gaorna voro uppfyllda af lik, hvilka spredo en örfärlig stank, Druserua vandrade omkring på gatorna med hufvudet till en del beslöjadt, ör att skydda sig mot stanken. Midt idetta ysliga skådespel plundrade, skrattade och kämtade de. Europterna på syriska kusten yckas i allmänhet vara af den öfvertyge!sen. utt turkarne af: ett eller annat skäl ej 2jort alit hvad de kunnat, för avt binira blodsutgjutelserna, samt ansågo dem ha ådagalagt mera sypmati för druserna in för deras olyckliga offer. Den 18 dennes som franske ambassadören till mig, fortfer ord Russell, och förklarade, att bans regeÄng vore: af den åsigten, att man ej kunde :å slut på blodsutgjutelserna, om ej europeiska tru; per sändas till Syrien. Jag anmärkte, att sultanen ditsändt en betydlig truppstyrka, och att det vore att hoppas, att den skulle vara tillräcklig för att återställa lugnet. Franske ambassadören svarade, att då man sett buru stor likgiltigheten var att skydda de kristnas. lif, vore det att befara, att de till Syrien afsända turkarne ej skulle använda tillräcklig energi, för att hindra de kristnas mördande; Han åberopade 1856 års fördrag samt andra bestämmelser, enligt hvilka de europeiska makterna borde sörja för de kristna undersåternasi Turkiet intressen, samt frågade, om: H. M:ts regering i gemenskap med de öfriga europeiska regeringarne ville afsända trupper till Syrien. Jag rådförde mig med kabinettet, och gaf på aftonen det svaret, att H. M:ts regering i betraktande af förbållandena och de ingångna underrättelserna icke hade någonting emot, att trupper afsändes till Syrien, att vi boppades ha en eskader vid kusten; men att det ej vore nödigt att ditsända engelska trupper; att öfverhufvud endast--en ringa truppstyrka borde afsändas. och att denna hufvudsakligen kunde bestå åf franska trupper. Jag yttrade vidare, att H. M:ts regering vore: af den åsigten, att en körvenition erfordrades, samt att framför allt Portens borde deltaga i densamma, Jag tilllade; att. man vore ense om principen, men att alla detaljerna ej behöfde uppgöras, innan expeditionen afginge, enär saken brådskade. Såväl franska regeringen, som de öfriga makterna erhöllo del af detta svar, och vissa regeringar, såsom Österrike och Ryssland, antogo förslaget. Preussiska sändebudet ingick äfven: derpå, men insände dock förstaget till prinsen-regenten. De europeiska makterna tycÖR Än mv ARA KYRA RR ET JS