föreställningen om att i frihet få ströfva omkring i dessa dysträdalgångar, på dessa soliga höjder. Ehuru uppfödd på ett leende slättland, hade hon en stor kärlek till vildare, högländtare landskap; och den kraftfulla, djefva natur, af hvilken hon nu emellanåt såg en skymt, öfverträffade allt hvad hon sett, vare sig i verkligheten eller framstäldt af målarens pensel. Hon hoppades derföre att deras resa ej skulle fortsättas så länge, att dennå ödsliga klipptrakt icke kunde hinnas under hennes promenader från det blifvande hemmet. Hennes önskan blef snart uppfylld, ty litet längre fram rullade vagnen hastigt under, ett gammalt porthvalf, alldeles öfverKöljdt af murgröna, som förde in på en rymlig berggård, stenlagd och kringbyggd på alla sidor. Den sidan, som var midt emot porthvalfvet, utgjordes af ett stort och dystert boningshus, de öfriga af stall och andra byggnader. Två unga män af ett tafatt och enfaldigt utseende skyndade fram för att taga emot häöstarne, och en minut derefter öppnades en lucka i den väldiga porten till boningshuset af en gammal betjent med djupa fåror i sitt ansigte och snöhvitt hår; ögonblicket derpå slogos de båda halfportarne upp af ett par starka, grofva landtflickor. Tillåt mig att bjuda er vara välkommen ill ert nya hem, miss Carrolton, sade mr Ravenscroft, i det han förde henne in genom porten. Olivier,, fortfor han, vänd till den gamle betjenten, drag försorg: om att detta unga fruntimmers saker blifva burna till henles rum. Det är natörligtvis ordnadt till hennes emöttagande? Allt är gjort som ni har befallt, sir, svaade Olivier. Vär Det är bra, sade mr Ravensoroft. Är rukosten färdig ? ;