Aftonbladet – 30 juli 1860, sida 1

slutligen ut 1 porten, såg uppoch nedåt gatan... samt : kastade forskande. blickar på hvarje fruntimmer af ett aktningsvärdt utseende, som nalkades,. rädd att få .se henne. korhma in i huset med min af att vara -dess egarinna. Han var hvarken en tjuf, eller en bedragare — i vanlig mening åtminstone — och! della kunde ej vara orsaken hvarföre han varj så ifrig att bortföra Constance innan miss Masons. hemkomst. Hvad han fruktade var att; den! goda frun, genom sin större. erfarenhet af wveilden, skulle förmå sin unga hyresgäst att! göra honom åtskilliga frågor, som han ingalunda hade ;Iust att besvara, eller att hon till) och; med; kunde påyrsa ett uppskof och rekommenderande, upplysningar, hvilket allt hade, varit högst -obeqvämt. i De sista minuterna af den bestämda tiden; hade just tilländagått, då han till sin stora belåtenhet . hörde ,miss Carroltor säga några ordi åt sin uppasserska utanför köksdörren. Då han vände sig till henne, gick ett fruntimmer i enkedrägt förbi honom och närmade Isig Constance, som; sade: Jag är så glad att hi kom hem, mrs Mason! iJet har befriat mig från en. stor oro. .: Jag har; fått. en plats och; måste nu genast fara, men Jag yet ej huru Mycket ja. är. er skyldig. Jag; skall om;ferå minuter hafva räkningeni färdig, sade mrs Mason ock gick till förmaksdörren. Fem -minuter skulle göra att vi ej bunne med trainen, sade mr Ravenscroft. Var god ooh! säg imed ett ord hur rhycket den räkningen kan stiga till. JÅb, bevara mig! Jag blir så förvirrad! Jag är rädd att jag glömmer någonting,, sade mrs Masbn med nervös oro.. Låt mig se — det är tio skilling för rummet och dessutom mat för tre ;dagar — det gör tre halfva kronor, som ni vet, miss Carrolton.