Aftonbladet – 28 juli 1860, sida 3

DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Friherrarne C: J. O.: Alströmer och OC. G. LeijönHjelm afsade sig sina platser, den förre som ledamot af ekonomiutskottet, den sednare som statsrevisår, och skulle nytt val till statsrevisor anställas nästkommande onsdag. Till statsrevisor efter grefve A. R. Posse blef vid dagens val utsedd friherre C. Oxenstjerna af Eka. Sammansatta stats-, bevillningsoch ekonomiutskottets betänkande n:r -20, i anledning af väckta motioner om dravback eller restitution af erlagd tillverkningsafgift för exporteradt bränvin blef punktvis föredraget: f:sta punkten, deruti utskottet afstyrker beviljandet af restitution utaf erlagd tillverkningsafgift för bränvin som från Sverge exporterats, återremitterades på yrkande af friherre A. C. Raab, hrr Nordenfelt, tljärne och J. F. Fålröeus. 2:dra punkten, hvaruti utskottet föreslår att stänterba skola i skrifvelse hos K. M:t anhålla, det K. M:t måtte taga i öfvervägande om och hvilka åtärder må vidtagas för att-hos danska regeringen öka utverka sådana föreskrifter, söm kunna förvåra insmuggling af bränvin från Danmark till Sverge, irkastades på yrkande af hr J. F. Fåhreus, som ke ansåg ständerna kunna begära att Danmark för en så obetydlig säks skull skulle vilja ändra sin iwre, ekonomiska lagstiftning. Talaren ansåg dess:tom målet kunna på Konfidentiel väg vinnas. Sammansatta lagsåmt ekonomiutskottets.betänande n:r 23, i anledning af väckta motioner om odring i åtskilliga delar af nu gällande legostadga ch om införande af s. k. tjenstehjonsböcker, i stälet för nu brukliga orlofssedlar, blef äfven punktvis öredraget. Vid 3:dje punkten, uti hvilken utskottet föreslår att ikets ständer måtte uti underdånig skrifvelse hos X. M:t anhålla, det K. M:t täcktes låta utarbeta öch ast sammanträdande ständer meddela förslag till uförande af tjenstehjonsböcker, uppstod någon dis: ussion, hvilken öppnades af hr E. W. Nordenfelt, om önskade afslag å denna punkt, emedan talaren asåg dylika böcker endast tjena till att nedsätta enaren och gifva kittsliga husbönder tillfälle att ör alltid förstöra dess frejd. Hr Liljenstolpe yrxade bifall till utskottets förslag, hvilket hän ansåg i, hög grad nyttigt både för tjenare och husbönder. För bifall talade vidare grefve E. Sparre, som fäåstade uppmärksamhet på det oefterrättliga förhåltände, som eger rum i afseende på orlöfssedlar, hvilka man äldrig kan lita på. Huru det skulle ulifva chikanerånde för tjenaren att hafva alla sina betyg på ett ställe, kunde talaren icke fatta, och hänvisade i detta fall på gesällböckerna, hvilkas inrörande fedfört goda resultater. Grefve C. G. Mörner, som ansåg de omtalade böckerna af stör nytta uti fattigVårdsfrågor, emedån man deraf iättare skulle se till hvilken kömmun tjenaren rätteligen hörde; friherre Creutz, som ansåg att om dessa tjenstehjonsböcker antöges, så skulle tjedaren iakttaga mera noggrännhet och lydnad mot sitt husbondfolk, än nu är fallet; hr von Köch, som ansåg en reform i detta fall särdeles nödvändig, ehuru den borde gå längre än här är föreslaget. Det skulle vara en fördel att få en sådan bök, dels för den allmänna ordniögens skoll, dels för att förekoräma förfalskningar af orlöfssedlar, men dena bok borde endast öpptaga hvar och för hvdd personen har tjent; sätht att persohen vore till anban tjenst ledig. För öfrigt skulle husbonden icke vara pligtig at meddela eller tjenåren skyldig att mottaga frejdebetyg, såvida de icke frivilligt begårde sådant. Det vore derföre hödvändigt att en dylik skrifvelse afginge, och sedan kunde de här påpekäde förändringarne i tjenstebjonsstadgan åstadkommas; och hr R. T. Ce: derschiöld, som förklaräde sig icke kunna anse tjenaren! förolämpad af en sådanbok, men fann den af hr v. Kock förordade förändringen mindre lämplig, och ville för sin del icke antaga en tjenare, :som icke hade ett konduitbetyg eller Ville bry sig om att skaffa ett sådant. z å För afslag tåälade vidare friherre A. OC. Raab, på ungefär enahanda Skal söm hr Nordenfelt. På framställd proposition bifölls utskottets förslag i denna puökt. kl Öfriga puwikter godkändes utan diskussion. Borgäreståndets gjorda inbjudning attdeltaga uti dess beslut rörande statsutskottets betänkande n:r 130, angående afstågndet äf?en jordrymd åt staden Halmstad, bifölls:på yrkande af.grefve-Lagerbjelke. Konstitutionsutskottets memorial n:r 51, med förslåg till ändring i 1 11 mom. och 442 mom. trycka frihetsförordningen, om aflemnande af exemplar utaf tryckta arbeten, förklarades hvilande. Sammansatta bevillnings-, lagoch ekonomiutskottets betänkanden n:ris; 12 och 13, cbåda aåfstyrkande väckta motioner, biföllos utan diskussion, Likaså