Aftonbladet – 28 juli 1860, sida 2

om ni så behagar, lemnar jag er ett års lön i förskott. Detta är visst ej nödvändigt, sir, jag taekar er, sade Constance, som ej såg mnågontivg annat än frikostighet och välvilja i detta anbud; jag behöfver ej för det närvarande några penningar. , Rätt brax, sade mr Ravenseroft och uppsatte derefter ett noggrannt kontrakt, hvari han, vid vite af femhundra pund, förband sig att behålla Constance i sitt hus under ett års tid, och derpå ännu ett till, i hvilket hon förband sig att vid samma ansvar stanna lika länge såsom lärarinna inom hans familj. Sesåo, sade han, sedan ham hastigt hade genomläst kontrakterna för henne; nu kan ni känna er trygg för sakens bestånd. Jag är nu ej istånd till att bedraga er, om jag ock skulle vilja det. Sätt nu bara ert namn under på det här lilla papperet, så är allt på redig fot. De flesta menniskor hafva en. stark fruktan för att underteckna sitt namn (det skulle vara väl för somliga andra, om denna instinktlika motvilja vore mera bestämd), och Constance kunde ej inse nyttan af ett sådant företag. som att skrifva en så högtidlig förbindelse. Jag anser detta verkligen icke alls vara nödvändigt,, sade hon i det hon vände papperet af och an. Det är helt och bållet för er egen nytta. sade mr Ravenscroft, i en ton liksom han funnit sig sårad af en orättvis misstanke, jag skulle råda er att göra det, men ni gör naturligtvis alldeles som ni behagar. Han såg utfigenom fönstret, och nästa ögonblick uppfattade hans skarpa hörsel raspan. det af pennan, då Constance skref sitt namn. Nu är allt som sig bör, sade han, under det han vek tillsammans papperen, behåll ni detta, om ni behagar, så skall jag taga det