lott för hvad det är värdt, så gör det ingen, skada, och ni bar af erfarenheten sett att ett ulltför stolt tillbakavisande: deraf kan, framkalla fiender. . Jag tackar er för jer Varning, sir, sade Constance med ett syagt leende, imen den är icke längre behöftig.: Jag skall icke. ega några smickrare hädanefter. I Var ej så säker på ,det, sade doktorn. Ni kan tycka er finna något smicker blott i ett förbindligt , samtalssätt, äfven hosg dem Hom hvilkas: familj ni skulle önska erhålla ;h plats, och ni: faner nog sjelf att om ni 38 skulle studsa och se sårad ut— ; I cJag förstår er fullkomligt, sxde.Constance. afbrytande, då han tvekade vid:att allt för öppet uttala sin, mening, pni menar att det skulle vara bäst för mig sjelf att söka tillegna mig ett mera undfallande sätt. Det är ej första gången i dag som jag fått det rådet: att bemöta dem, som äro öfver mig, med era aktning, men. er varning är gifven-med änlighet och. grånnlagenhet; jag tackar. er således af.; allt mitt hjerta derför och skall försöka att draga nytta deraf. Öch nu faril, min redlige, vän. Er tid är dyrbar, och jäg hår ännu många saker att anordna. Jag skall gifva er del af mina företag. och är förvisad.,om satt ni blir mycket noggrann uti, till hvilken ni anförtror min adress. I Jag kan således få söga denn,-sade doktörn, som något särdeles vigtigt sköl skulle förmå mig dertill2 5 i Det lemnar jag helt och köllet till ert eget Lag sade Constance hastigt; faril, farväll ; Gud vare med er, min kära unga miss;ni n lita på min försigtighets, sade; mr Smedley, som tog vinken i akt och aflägsnade Big. Constance lysnade med största intresse, till dess hon hörde porten åt gatan slås igen ef