det vid behandlingen af åttonde hufvudtiteln skulle kunna draga den slutsatsen, att Rosen-berg, genom sin motion angående folkundervisningen och motionens försvarande inom ståndet; bidragit.till den återremiss; som slutligenefter 24, timmars öfverläggning blef ståndets beslut; anse vioss böra upplysa, att Rosenberg tvärtom på det ifrigaste motsatte sig anslaget till den högre folkskolan, dertill han sjelf begärt 24,000 rdr, hufvudsakligast på -den. grund, att denna: skola ovilkorligen komrne att undergräfva folkskolan, om hvilken han ?vore särdeles öm?. Efter att hafva fått åtskilliga förebråelser af flera kämräter för ett dylikt förfarande, kom slutligen Rosenberg derhän att hän hågot tög sin egen motion i försvar -mot dem; som förut instämt med honom uti försvaret för den nuvarande folkskolans -erida saliggörande kraftverkan. På Rosenbergs begäran, att diskussionen måtte få utgå ur protokollet — orsaken till denna begäran inser man lätt — svarade Heurlin, att han på inga vilkor ville medgifva något sådant, emedan den bordevqvarstå såsom ett bevis -på Rosenbergs eminenta förmåga som teolög, den der vanligen. började sina anföranden här-på jorden, men sedan sväfväde ut i rymderna; hvarpå han: återkom och slutade på jorden. Följden blef ätt man aldrig kunde veta hvar man hade honom?, — Finskaresände till Sverge hafva mången gång blifvit utsatta för obehaget att i Degerby på Åland blifva landsatta, emedan de ej haft sina pass i det skick, som de ryska förordningarne föreskrifva. De ha!va sak! nat någon påskrift af vederbörande i Finland. Då ångbåtsbefälhafvarne svårligen hafva tid. att före afgången från finsk hamn tillse det alla: passen äro iordning, och man icke hel: ler kan begära, ätt de skola göra sig skytt: diga till någon lagöfverträdelse, torde enda och rättaste medlet att förebygga dylika obehag vära att uppmana de finska tidningsredaktionerna ätt för sina läsare publicera de passföreskrifter, som finnas, och hvilka-synas vara af en stor del bland folket okända, åt! minstone i vissa punkter. Det är en sådan uppmaning till finska: pressen vi härmed framställa i den ömsesidiga beröringens namn. par ON — En insändare till Times föreslår följande nya sätt att befästa London. Tns.. yttrar: Den bästa och mest ekonomiska försvars: linie, som London kunde tå, skulle vara en jernväg, som lopp rundtomkring staden, på ungefär 15 (eng.) mils afstånd från hennes medelpunkt, och hade till sina inre operationslinier de många jernvägar, hvilka redan . genomskära den angifna rymden. För det förstaskulle i krig en dylik -jernväg, med tillhjelp af sin elektriska telegraf, tillåta en ansenlig mängdfolk och kanoner att koncentreras: på någon gifven-pänkt inom en otroligt kort tid; och då helakrigskonsten i korthet kan sammanfattas i konsten att på riktigt ställe och i rättan tid uppställa en truppmassa, som är större än den fienden kan draga fram emot er, så skulle: genom antagande af detta schema ett lyckligt försvar åf London göras till en visshet. För att änvända denna jernväg för det speciella fall här afses, behöfdes blott att uppkasta ett bröstvärn utmed hela jernvägens yttre sida, att ha talrika spårvexlingar och vändskifvor på regelbundna afstånd från hvarandra, att ha Armstrongs och Whitworths kanoner uppställda på stora jernbeslagna lavetter med rörliga bäddar efter öfverste Congreves metod. En man af yrket yttrar härom: Der stora fördelen af detta schema är anmärkningsvärd. En trasportabel kanon gör samma nytta som tjugo andra, hvilka äro fast placerade i fästen. Det måste medgifvas att i dessa ångans dagar stationära fästen och batterier, hvilka endast kunna med sina kanoner arbeta i en riktning och på ett ställe, äro totala anakronismer och spilla behöfliga krafter. — För det andra skulle en sådan jernväg i fredstid vara nyttig för trafik och passagerare och sålunda lemna åtminstone någon ersättning för det derå nedlagda kapitali T — Upsala universitet. Akademiska konsistoriet har den 21 dennes på förslag till den lediga teologiska adjunkturen uppfört ende sökanden, docenten i teologiska prenotioner mag. O. F: Myrberg. S. d. har konsistoriet på förslag till den lediga hotarietjensten vid akademien uppfört ende sökanden Jv. häradshöfdingen G. S. Ekeroth. å — Man läser i Dagligt Allehanda förigår: Ånyo har ett rån föröfvats i närheten af hufvud staden. En qvinna, mjölkbud ifrån Bo på Wermdö Blef nemlgen, enligt hvåd för oss af trovärdig per son uppgifvits, i förgår kl. omkring 2. på dagen i TSikla backe frånröfvad sin väska, hvilket tillgick på det sätt, att då hon, sittande på sin kärra öch ätande På en smörgås, kände en kittling bak.på halsen och slog med handen för att bortjaga hvad hön trodde vara en insekt, sant dörvid vånde sig till hälfter om, såg hon en knif blänka emot sig, med hvilker Jen Karl just hade afskurit remmen på den väska hor Baåde Omkring -balsen, hvarefter han med väskan tog till flykten, Den förskrämda qvinnan dref på häster för att så fört som möjligt komma hem. Rånarer lärer emellertid icke fått mer än ett obetydligt be lopp, enär qvinnän hade endast en ringa del af de penningar, som hon från staden hemförde, förvarade i den bortröfväde väskan. ; Från Wester-Norrlands län (dat. d. 13 Juli) I anseende till den under vintern i hetvdlig mängd