Aftonbladet – 27 juli 1860, sida 1

Och ni-kan verkligen vilja binda honom vid-ett löfte; gifvet i en stund-af-ungdomlig tanklöshet; sade -hennes nådy och — 7 Förlåt mig, min frun, afbröt henne Constance med ett leende af obeskriflig medömkan, han var tjugofyra-år då han gaf mig detta löfte och skulle således knappt -kuninas undskylla sig med ungdomlig tanklösket, om han kunde vara nog lågsinnad att hafva det för afsigt. Men jag löser honom utan förbehåll deritrånio Ack, mitt -kära barn! Nu ser jag i sanning att ni är densamma :ädelsinnade Constance, som alltid har varit. mig så kärl Och den gamla hycklerskan öppnade sina armar för att sluta sitt offer inom-dem, men Constance drog sig med stolthet tillbaka, ke, Hör mig tillslut, min fru, sade hon. ,Jag: ger ejsnågot löfte att aldrig gifta mig-.med honom, ty kanske skall jag fiona honom värd min kärlek och han förnya sin anhållan om min shand. ; ; Detta kallar jag fullkomligt: oförskämdt,, ropade :ladyn, rodnande af vrede; Nej, det:är blott en skyldig rättvisa emot kapten Willoughby, sade Constance, Ni måste förbinda er, genom ett heligt löfte, att icke skrifva till honom, sade den förra. är sNågot måste kan här icke ega rump, övar rade Constance lugnt; men jag skall icke: skrifva. Ni kan säga honom hvad: ni behagar, -mylady; och gifva honom den tolkning af;detta, samtal; som synes er bäst; om han är sådamw jag:förmodar, skall ingenting ändra bans tänkesätt om mig. Och äfven jag-på min sida. tror fåst på uppriktigheten af hans tillgifvenhet — jasjag har ingen rättighet att tvifla på honom; förrän: hans eget uppförande och-hanssegna: ord tvinga mig dertill.v ; Rent ut sagdt, ämnar ni således med efterhängsenhet påyrka denna förbindelse och trotsa minswilja?sade; hennes-nådj-blekaf-harm; Det tjenar till intet att ännu mer förlänga detta obehagliga samtal, min fru, sade Constance, i det hon med värdighet steg upp.