Aftonbladet – 26 juli 1860, sida 1

—LLLLpcsrseHesseeeesete rt ej anse mig vara utan vänner! Så länge Frank lefver, eger jag i honom, en, vän, som är ens sam värd alla; dessa, hvilka jag förlorat — och hans mor är visst äfven min vänp, tillade hon. med: en tveksam suck..4 a. say a Constance försjönk i en -djup tankfullhet, hvarurhon väcktes först genom, mr Smedleys ankomst. Den gode doktorns ansigte uttryckte bekymmer — kanske äfven någon.harm. Han satte häftigt hatten på bordetoch slängde sina handskar ned i den,med. en. sådan kraft, som om han hade önskat. någons hufvud.: vara i hatten och en boxares knytnäfvar i handskarna; tog derefter under tystnad en stol och satte SIg. å Hvad har händt, min bästa sir ? sade Constances Ni är utan tvifvel missnöjd öfver någonting. : Ja, min unga vän; jag. .är missnöjd med er, mens riktigt ond på mig: sjelf. . Han hade aldrig förr tilltalat henne sålunda, och den första ingifvelsen af hennes sårade stolthet var — är äfven han. förändrad till följd af. min; förändrade lycka? Men han hade också. aldrig förr, talat så vänligt, så förtroligt till: henne.och stoltheten, fick, som den borde, vika för en bättre känsla... Hvad orätt har jag då gjort? frågade hop mildt. å d Ni har Jåtit någon fördömd pratmakerska få redarpå det förhållandet, att ni icke är så rik som man förmodade, och nu trumpetas den nyheten omkring i st:den på alla håll. Jag vet dety, sade. Constance lugnt; först var jag sjelf ledsen deröfver, emedan jag till följd deraf blef utsatt för mycket småsinnadt obehag, men numera är jag nöjd att saken är känd. Den har visat mig huru mycket åtskilliga, så kallade vänners försäkringar varit att lita på. Jag är räddad från förödmjukelsen af att, om äfven blott genom min tyst