Aftonbladet – 25 juli 1860, sida 1

Article Image
ee ———— RR E— de Skaraborgs. län. .De anmärkningar mot författningen, som vid mötet gjordes; afsågo blott några få och mindre vigtiga punkter; som tvifvelsutan ganska lätt kunna modifieras efter Iokalå förbällandeh, utan att hufvucs grundsätsen i författningen — den nemligen, att hvar och en skall vårda sina kreatur så att de icke göra skada å grannens mark — derigenom behöfver rubbas. Att fribandelssystemet, med hänsyntill jord brukets alster, icke skulle tillvinna sig ett odeladt bifall vid möet, är lätt förklarligt särdeles under närvarande period, då landtmännen i allmänhet äro hårdt tryckta af penningebrist och hoppas att deras ställning skulle förbättras, om importtnll äsattes vissa lefnadsmedel söm af dem produceras. Men med undantag af br Odelberg — hvars strängt prohibitiva satser just derföre alls icke tönte bifall — var det likvisst ingen som tilltrodde sig yrka höga tullsatser på ladugårdsprodukter, utan blott sett lindrigt skydd och enbehöflig uppmuntran.. Anspråken voro således egentligen iekerså storåj som-mången väntat, och man höll-ej heller strängt på dem; särdeles:då mansicke !kunde bestrida satt produkterna: åf: vår sboskaps-kötsely såvida de äro goda och väl behandlade, ingalundasakna afsättning till fördelaktiga; pris. För vår del tro vi äfven att om änn gon införseltull åsätteb smör, ost, kött och Häsk, kan den omöjligt blifva så hög, att någon kraftig uppmuntran derigenom åstadkommes för de inhemska producenterna. Den enda verkan, som åtgärden skulle medföra, vore alltså en ökad statsinkomst, hvilken åter ganska säkert skulle lika gagn löst förslösas som så många andra statsinkömster, utpressade hos de fnindre bemedlade. De säkraste medlen för boskapsskötselns befrämjande ligga utan tvifvel deruti, attlandtmännen JU beflita sig om att uppföda goda kreatur, att producera tillräckligt och närande foder för sina ladugårdsbebof, att utfodringen väl ordnas, att ladugårdsprodukterna med omsorg behandlas, äfvensom att anskaffandet af göda afvelsdjur befrämjas genom statens biträde. I denna syftning uttalade sig pluraliteten vid mötet. I afseende på foderväxternas beståndsdelar och relativa värde saknar man hös oss ännu tillförlitliga uppgifter, hvilka icke kunna erhållas utan nogseranna och talrika undersökningar och anställda både på praktisk och vetenskaplig väg inära förening med hvarandra. Äfven i detta afseende äro således agrikulturkemiska försöksstationer af behöfvet påkallade, och de skola blifva det mera i satinma mån jordbruket går framåt. å Biskötseln; en tnycket gåmmal men länge försutamäad näringsgren, börjar ånyo väcka intresse. Den här framför de flesta andra näringsgrenär den goda egenskapen att med lika framgång kunna beårifvas af den fattige torpåren som af den rike jordegaåren. Vid Göteborgsmötet der frågan om-Dzierzonska biskötselmetodens användbarhet diskuterades, höll jägmästären Brun från Danmark: ett omstor sakkunskap :ivittnande föredrag — ett mötnsterföredrag genom sin klarhet i tramställningssättet, påstodo alla — rörande biskötseln, hvarvid: han varmt lofordade öfvatinämnde metod, ett omdöme hvåruti äfven flera andra! instämde. Det förefaller öss äfven som skulle -biskötseln med tiden kunha -blifva-en god-inkomstkälla för alla mindre jordegare; hvilkas antal årligen ökås. Önskligt vore derföre om hushållningssällskapen visade intresse för och uppmuntrade -biskötsem der den gynnas af lokala förhållandn. : Bland särskilda föredrag som Hhöllos ådrog sig prof. Schibelers rörande af honom verkställda kulturförsök på Töien (botaniska trädgården vid Kristiania), stor uppmärksamhet. Han omförmälde. bland annat huru t. ex. vissa trädsorter der lemnade smakligare och finare frukter än i Tyskland, och han visade att fruktträdskulturen kan drifvas vida nordligare än man förr antagit. Expositionen af landsbushållningsredskap på Göteborgsmötcet var i hög grad iutressant och fullständigare än på något möte tillförene. De inom landet tillverkade tedskap och maskiner vittnåde ojäfaktigt både om ett stort och allmänt intresse för åstadkommaändet af goda r-dskap och om en lika stor konstskicklighet. De bör eftergjorda redskapen kunde fullt ut jemföras.med de uländska mödelleina, flera voro delvis :förbättrade, alla till priset billigare än de utländska. Särdeles loford förtjenar den ledamot af mötets bestyrelse, br Ekman, som bade sig anförtrodt ordnandet af ifrågavarande exposition, till hvilkens fullständigande han bidragit :cenom att med betydlig kostnåd införskrifva flera dyrbara maskiner och redskap: Nrosltrsextomilinen var temligen stor-och i allmönhet vacker; den öfvertraftade dock cke åtskilliga af sina. föregångare, Emellertid bevittnade den, att våra landtmäns intresse för husdjurens förädling är i märkbart stigande, och att de skötas med. ökad omvårdnad, Vi föreställa oss att betydligt-flera kreatur af de olika slagen skulle insändas till expositionerna (nyttan af sådana espositioner är obestridlig), om -.prisbelöningarne. blifva era rSoR EAA ve SERIE TRE ANA EYE EON den vida öfvervägande faran i krig för individerna Saka de ha 3 hage linnmna ntån nundormårctharna

25 juli 1860, sida 1

Thumbnail