Aftonbladet – 24 juli 1860, sida 1

Två hustrur! skrek madame Martin, och det skulle han hafva, han, en utmärkt professor i vältalighet vidaniversitet i Louvain, med en lön af sex tusen francs om året minst och kaneke tio — och han skulle hafva två hustrur?o Ni har två hustrur ni, Mr! Jag? Ja, det har ni bestämdt. Nu hördes några strupljud, och man upptäckte att den gamla tanten höll på att qväfvas i sin ländstol, till följd af alltför omåttligt skrattande. Usling!: sade madame. Martin, i det hon skyndade att bistå henne, xhar ni kommit hit, för att begå mord ? Hon bultade mu tanten i ryggen tills den värda damen kom sig och började kunna andas igen, fastän mycket matt. Då detta lyckliga resultat blifvit vunnet, förklarade madame Mårtin att hon, tack vare sin tjenstaktige kusin monsieur Durand, måste göra en ny tur till Paris, och utan att fortsätta sin middag, kastade hon på sig schal och hatt och gick ned till vagnen samt gaf kusken tillsägelse att köra dubbelt så fort, så skulle han få dubbelt betaldt. Madame Martin var alltför förbittrad att banna sin olycklige kusin. Hon frågade blott med hvass och bitande ironi, huru en man med hans ljusa förstånd och erfarenhet kunde taga en bildad professor i vältalighet för en rå köpman som hade två hustrur, och hu u han kunde understå sig att läsa in Virginie, och då monsieur Durand var alltför nedslagen att svara, Yakttog hon en butter tystnad ända tills vagnen stannade vid hennes dörr. Då steg hon tr och sade: Ren Här skiljas vi, Mr. Jag vill ej säga något om ert uppförande. Ni har störtat er och er familj i olycka, ni har gjort ert bästa att